Statistjobb är roligt för det mesta, men ibland kan det bli mycket väntan

Idag var det dags för statering. Det var Riksgälden som skulle ha lite ny reklam för obligationer. Alla vi c:a 40 statister skulle sitta i publiken när man spelade in ”Ursäkta mig” med Agneta Askelöf och två par som skulle mötas i studion för att be om ursäkt. Vad det handlar om får bli en överraskning för tittarna och det blir säkert roligt. Eftersom det är en parodi av ”Förlåt mig” som spelades in på 90-talet, så är klädseln från den tiden.

Vi skulle ta bussen från Slussen redan klockan sju på morgonen för att vara vid Kvarnholmen i Nacka i tid och många av oss hade försökt ta reda på hur lång tid inspelningen skulle ta. Ingen hade fått något svar, men de allra flesta trodde att det skulle vara en halv dag högst. Tiden rann iväg och vi var inte klara förrän efter klockan sex på eftermiddagen. Det blev en arbetsdag på drygt 11 timmar. Jag kan tycka att det är lite för mycket och det tyckte vi alla. Statister är ett tåligt släkte, men det finns tillfällen då allt går snabbt och bra också.

Bilderna visar bara en tidig morgon vid Slussen och väntande statister, för några bilder från inspelningen var inte tillåtet att ta.

En dag som statist betyder ibland att man får gå upp i ottan

Det blev en tidig start på dagen med väckarklockan ställd på 04.30. Jag åkte till Kvarnholmen för att tillsammans med 100 människor medverka i en reklamfilm för Apotek Medstop. Det var lite kul för vi skulle ha med oss en salig blandning kläder och sedan skulle de välja åt oss vad vi skulle ta på oss. De blev lite sålda på min basker så den skulle jag absolut ha på mig och därtill också röda skor. Filmen spelades in i en stor studio helt vit på golv och väggar. Inspelningen gick bra och vi var mycket duktiga sa de (och de säger de väl alltid).

Mycket tid gick åt med att vänta, prata med andra statister och byta erfarenheter. Dessutom, om man ville,  kunde man fördriva tiden med att fika och äta snacks och godis.