Anna och Lars brukar bjuda oss på julbord, det var den 10-e gången nu

Vi blir alltid skjutsade till julbordet och den här gången var det svårt att gissa för det var ju en bit att åka. Ju närmare vi kom uppåt Uppsala blev vår gissning rätt i alla fall. Det här med att gissa vart vi ska är riktigt roligt, för det gäller för dem att hålla masken när de blir rätt. Det blev i alla fall Scandic nord i Uppsala.

Här dricker vi glögg med russin och mandel.  Alkoholfri för den som kör.

Två långa bord var fulla med fisk och sill. Där började vi.

Så här såg det ut på tallrikarna.

Sen var det dags att se vad det fanns i kött och fläsk.

Ja det såg gott ut så tallriken blev full igen.

Nu började magarna blir alldeles fulla, men lite varm mat, som t.ex. Janssons frestelse och något mer fattas nu.

Vi såg också efterrätterna som tog plats vid en hel lång vägg. Oj, gick det att trycka ner mera? Här fanns allt.

Lite, lite grand. Men Janne måste ju ändå ta sin älsklings efterrätt.

Tack, Anna och Lars! Oj vad mätta vi blev, men det ska man ju var efter ett julbord.



Vi hade en trevlig julafton med mat, paketöppning och annat

Göran kom redan på förmiddagen, så vi åt risgrynsgröt tillsammans. För en gångs skull brände jag inte kastrullen i botten, när jag kokade gröten. Den blev riktigt god.

Anna och Lars kom till "Kalle Anka och hans vänner önskar god jul" och under tiden lade jag upp maten, så vi kunde börja äta efter programmet. Det var gott, men man äter egentligen alldeles för mycket.

Efter detta var det julklappsutdelning och Anna var tomte.

Jag gjorde i ordning en fruktsallad och det kändes fräscht och bra efter den tunga julmaten. Sen drack vi kaffe och spelade ett roligt spel. Det gick ut på att ta reda på vilken av oss som var den mesta, bästa eller värsta "Svensson" och det blev jag, vilket jag inte kunde förstå.

Vi saknade förstås Tove, Tomas och barnbarnen, som hade åkt till Finland.


När man är pensionär behöver man inte stressa inför julen för man har gott om tid

I frysen ligger redan alla de rullade köttbullarna och även Janssons frestelse. Idag gjorde jag några förberedelser ytterligare.

Den gravade laxen är ett måste på julbordet. Nu ska den ligga och dra i sig kryddorna ett par dagar. Skinka måste man också ha och nu är den klar. Julknäcken kanske man skulle kunna skippa, men det är ju gott att ha, särskilt för de små.

Vi blev bjudna på julbord av Anna och Lars

Det har blivit tradition att Anna och hennes fästman Lars bjuder oss på julbord istället för en vanlig julklapp och det tycker vi är roligt. Varje år är platsen hemlig. När de skjutsar oss dit sitter vi och gissar vart vi ska, men vi gissar aldrig rätt.

I år var det Svanberga Gästgivaregård, som ligger ca 1 mil från Norrtälje. (Bilden är lånad från nätet.)

Gården har sedan slutet av 1600-talet varit gästgiveri och skjutsstation. Kungar reste den här vägen till Finland och gästgivaregården var en central punkt i bygden.

Det var förstås mörkt när vi kom och det såg mycket vackert ut med alla ljus. Vi fick sitta i kungarummet. Maten var mycket god, faktiskt nästan den bästa av alla julbord vi ätit.

Årets julbord intogs på båten Rosella som går från Kapellskär - Mariehamn

Varje år brukar vi bli bjudna på julbord av vår dotter Anna och Lars. Det har blivit en tradition som vi gillar. Man har ju det man behöver vid vår ålder, så ett julbord är en mycket bra julklapp. Lars mamma är också alltid med vid dessa tillfällen.

Vi blev mycket överraskade av att det denna gång blev på en båt, men vi fick ju chansen att ta en svängom på dansgolvet då också.  Maten var mycket bra och fräsch, så vi var jättenöjda.