Eftersom vi hade bil, så åkte vi in till nattmarknaden och tittade också på den stora Moskén

Vi erbjöd ett trevligt par, lite äldre än vi, att åka med på kvällsmarkanaden. De tackade och tyckte det skulle vara trevligt. De hade umgåtts med en familj i Hästängsudd, närmare bestämt i skånelängan och sonen bor ju också kvar i vårt område. Om du Tomas, läser detta, så vet du säkert vem jag menar.

Här är några bilder från nattmarknaden.

Jag såg ett träd med frukter på som jag aldrig har sett förut.

Vi parkerade vid Moskén och skulle egentligen bara titta lite närmare på utsidan, men en man kom och sa att vi skulle absolut komma in och någon täckning av huvudet behövdes inte alls, för det var inte dags för bön eller så. Vi tog av oss skorna och gick in. Det var verkligen en tjusig moské.

Här är vi nu inne i den fantastiska moskén.

Vi åkte hem till hotellet och lämnade av bilen.

Idag har vi egentligen inte gjort särskilt mycket mer än att bada. Vi tog oss ner till havet och badade, men sen låg vi och läste och badade lite mer i poolen.


Khiva blev huvudstad efter att Konye-Urgench föll efter Djingis Khans och Timur Lenks strider.

Den gamla staden är delvis intakt från 1700-talet och runt omkring fanns en fantastisk mur. Vi bodde alldeles vid muren.

Bakom murarna upptäcker man en museistad som är späckad med moskéer, mausoléer, palats, minareter och inte minst madrassas. Byggnaderna har mycket turkosa mosaik och det är så vackert.

Här är en plan över staden.

Här är statyn med mannen, al-Khwarizmi, som givit namn åt algoritmen. Han var en mycket stor matematiker.

Här är ett fängelse i Khiva. Det ser inte så trevligt ut, speciellt eftersom de kunde vara 15 fångar i detta rum.

Så här kunde det se ut i myntverkstan.

Här är en moské med många pelare.

Här kommer ett antal bilder från staden. Vi skojade mycket när vi gick runt och tittade på saker.

Vi har nu kommit till Ashgabat, huvudstad i Turkmenistan

Vi kom på kvällen och möttes av en bred huvudgata med stora höga hus klädda i marmor och naturligtvis var de fasadbelysta. Vi ville förstås fotografera från bussfönstret, men fick bara fota vissa hus. När vi kom till vårt fina hotell fick vi inte heller fota det utvändigt, för det låg för nära presidentpalatset och alla officiella byggnader. Det fanns många poliser och gjorde man något man inte fick, så skulle det drabba guiderna.

Hotellet var fantastiskt och här hade vi det riktigt bra.  

Inte långt från Ashgabat låg  Nisa, en gammal stad från 247 f. Kr, centrum för riket på den tiden. Staden låg med höga berg bakom och där bakom bergen är gränsen mot Iran. Marcus Crassus var en ledare i staden som hade 44000 krigare och när Romarna kom 247 f. Kr. hade han metoder som inte använts förr. Det första var att de hade stora trummor och trummade, andra fladdrade med rött silke, som såg ut som eld på håll. Sen kom två grupper krigare på häst och stormade fram för att sedan tvärt vända tillbaka och sköt bakom ryggen. Sen hade de trupper med pil och båge. 24000 romare dog och de som klarat sig flydde till Kina. På så sätt erövrade Crassus ett mycket stort rike.

Den gamla staden var mycket sparsamt renoverad. Vi gick runt i staden och man kunde känna hur det fungerade och vi såg på några ställen hur det egentligen skulle se ut.

Vidare såg vi en moské med 4 minareter och den byggdes för presidentens familj som dog i en jordbävning 1948.  Presidenten som föddes 1940 var alltså bara 8 år när föräldrarna och syskon dog och han blev ett barnhemsbarn. Nu ligger även han själv där. Han dog 2006. Inga bilder fick tas någonstans inomhus, men utvändigt var det OK.

Det fanns många statyer på presidenten och en av dem hade stått i centrala Ashgabat och den vred sig runt, så att presidenten skulle hela tiden titta mot solen. Nu när folket hade en ny president så har den flyttats till en ny plats i utkanten av staden.

Ett mattmuseum som var fantastiskt var vi också på, men där fick man inte ta bilder. Däremot fick vi ta bilder på The indipendent place med fredsmonumentet och där är förstås även presidenten.

 En staty av en bok, som den tidigare presidenten skrivit. Den måste alla läsa och lära sig och den var översatt till alla språk, även till svenska.

Till sist fick vi se fantastiska hästar, som var smidiga snabba och mycket vackra. De riktigt glänste om dem. Så här står det i Wikipedia:

Achaltekeer eller akhal-teké är en hästras från regionen Achal i Turkmenistan med stor kraft och uthållighet, en god galopphäst som även passar för distansritt, dressyr och banhoppning. Hästrasen upptäcktes 3000 - 2000 f.Kr och är en direkt ättling till den turkmenska hästen som levde under antiken. Achaltekeern kan vara världens äldsta hästras och deras förfäder var troligtvis de första hästarna som domesticerades.

Achaltekeern är en fullblodshäst och har en mankhöjd på omkring 150 centimeter. Rasen kan ha alla färger utom skäck och tigrerad, men vanligast är en gulbrun färg och pälsen har alltid en metallisk glans. Rasens exteriör är slank och smidig med väl utvecklade leder. Rasen är idag rätt ovanlig med ca 3500 exemplar i världen, varav de flesta finns i Turkmenistan och Ryssland. ”                   

                      

Nu är det dags för att komma upp till kappadokien med sina fantstiska grottor

Uppstigning ur sängen kvart i sex för att hinna packa ihop och äta frukost. Klockan 7.30 började vi vår färd upp till Kappadokien. Vi åkte igenom de fantastiskt vackra Taurusbergen. På de högsta topparna låg lite snö kvar. Vi stannade till en halvtimme för att röra på benen.

Det fanns också en lekplats för de små.

I Konya rastar vi igen och ser Mevlana muséet och där fanns en moské som vi också gick in i.

Två stopp ytterligare, ett för lunch och ett för kaffe eller något annat, sen var vi framme. Rummet i hotellet var mysigt och utsikten var inte så tokig.

Färden gick vidare tillbaka till Antalya med diverse avstickare

Vi hade gärna varit kvar lite längre på vårt hotell Tripolis för där kunde man bada i varma källor och det gjorde vi kvällen före avfärden.

 Vi åkte först till en moské som var väldigt vacker och utanför moskén fanns en rykande skulptur och jag tror att den var i sten. Hett vatten gjorde att det ångade och järn var orsaken till färgen. Jag tycker att den var ganska häftig.

 Nästa stopp var vid en mattfabrik. Där satt kvinnor och vävde fantastiskt snabbt med mycket tunna silkestrådar. De tunna men slitstarka mattorna hade 400 knutar på en cm². Det var roligt att se alla fina mattor i olika material, men de var alldeles f ör dyra för oss.

 Vi var framme vid vårt hotell på eftermiddagen och fick sedan en god middag.