Torsdagsnöje

Torsdagskvällar är keramikkvällar för mig. Vi är ett gäng som har ”lerjunta” och pratar nog lika mycket som vi arbetar med leran. I kväll var det dags att slipa lite på en skål som sedan skulle glaseras.

Ibland kommer jag hem med något som jag är riktigt nöjd med och ibland blir det bara misslyckat. Det är roligt att träffa likasinnade och knåda leran medan man pratar om ditt och datt.

2 responses
Nu blir jag avundsjuk igen. Sånt skulle jag också vilja gå på.
För massor av år sedan gjorde jag keramik hemma, men då var det dyrt och besvärligt att få den bränd.
En liten keramiker på Fredmansgatan hjälpte mig, men väldigt mycket sprack för hon brände egentligen andra former än jag höll på med.
Jag förstår att du blir avundsjuk, för du är så duktig att avbilda saker så jag antar att dina saker skulle bli väldigt fina. Själv är jag inte lika konstnärlig, men jag försöker och jag har kul. Synd att du inte bor här i närheten, för då hade du kunnat hänga med.