Teplantagen heter Geragama och fakriken har gjort ceylonte sedan 1841. Det visade sig att det då var tamilerna som plockade tebladen effektivast, så lankeserna fick inte dessa jobb. När Sri lanka 1948 blev själständigt så förtryckte de tamilerna, vilket så småningom gjorde att det blev inbördeskrig.
När man plockar teblad tar man de nya små bladen som sitter två lite större och ett mycket smalare i mitten. De två större på var sida av det lilla blir ett bra te, men det lilla bladet har ännu bättre kvalité och det går på export. Det te vi smakade var mycket gott, så vi köpte en burk.
Tebladen torkas och sorteras efter kvalité och färg i den gamla fabriken och vissa jobb ser ganska ansträngande ut. Kvinnorna som plockar sägs ha ett bra avtal. De ska plocka 20 kg blad på en dag för att få lön och lönen motsvarar 60 svenska kronor om dagen. Det kallar jag urusel lön. Jämför då med de unga grabbarna som kör tuktuk, som kan skjutsa en turist fram och tillbaka till en bankomat på ca 15 minuter och tjäna 30 kronor.
