Det första besöket var ett ställe där de väver silkesmattor. De visade hur man får silkestråd också vad man använder för de olika färgningarna.
I går på vår lediga eftermiddag var jag och Janne och tittade på hur tonårspojkar gjorde bokstöd. Nu fick vi se hur de skulle vikas ut och det fanns också fina träaskar som var svåra att öppna, men vi lyckades lösa det.
Det fanns också ett museum för handarbeten.
Det var roligt att gå ut på den lokala marknaden där de sålde allt, tyg, fiskespön, frukt, kött, ris, godis mm.
Efter lunch väntade bussen på att köra oss till flygplatsen, för att ta oss till Tashkent.
Vi hann faktiskt med en liten kort tunnelbanetur i Tashkent. Stationen var jättetjusig med fina lampor i taket, men ta en bild fick vi inte. Jag har lånat en film från Youtube, men jag tror det var den tredje stationen i filmen, hängande tjusiga, där vi gick på tåget.
Vi skulle sova tidigt den här kvällen för vi väcktes 05.30 för att åka hem, men vi hade ändå en avskedsmiddag och det var trevligt. Janne höll ett litet men bra tacktal till Sven Andersson och här är ett par bilder och vi tror att han blev jätteglad för då brukar han spela apa.
Vi var ett gäng som sedan gick in på en pub och hade lite extra roligt efter middagen och notan efter oss var ganska hög eller...?
Hela den här resan har varit fantastisk, lite pressat program ibland, men desto mer har man lärt sig. I Uzbekistan var alla människor så rara och trevliga och landet var rent och snyggt, inte en massa skräp på gatorna. Inga påhopp av försäljare, utan man kunde titta i lugn och ro på alla fina saker.
Bomullsplockarna i Turkmenistan var mycket trevliga, när vi stannade och tittade på bomullen, men däremot skrek och visslade poliserna så fort man gjorde något fel. Det kändes att man var iakttagen och det gör den stora skillnaden jämfört med Uzbekistan som var mycket vänligare. Kanske inte så konstigt att det bara kommer 6000 turister om året till Turkmenistan.