Efter några soliga och fina dagar närmade sig Valborg och som vanligt blev det lite kallare och dessutom blåst

Så snart Valborg kommer så tänker jag på pappa som fyllde år just på Valborgsmässoafton. Pappa och jag gick mycket ofta på en söndagspromenad och jag har ett starkt minne av det. För det mesta var det samma runda.

Idag skulle alla i området mötas vid "gamla affär´n" och gå med fackeltåg till "Stora badet". Det blev inte av eftersom elden kunde sprida sig i blåsten. Det var förresten bra, för man hade bara stått och varit rädd för att någon flamma hade satt eld i något träd.

Jag minns hur kallt det var när man var ung och man skulle till Djurgården och dansa. Man hade satt på sig sina finaste kläder och naturligtvis den tunna kappan och man hade nästan frusit ihjäl. Ändå hade vädret varit så varmt just innan Valborg.

  Jag hade tagit upp den sista burken med kräftor och det var de allra minsta som vi hade sparat till sist förstås. Det gjorde ingenting för de var så goda. Vi hade fiskat dem själva och snart är det sommar med mera kräftor i sjön. En snaps och lite vitt vin passade bra. Vi såg på TV medan vi sörplade kräftor och det var ett bra program med många bra sångerskor och sångare.   

Jag vill ha ordning på min tallrik även när allt är uppätet. Fråga mig inte varför.





Vi såg att det var en svan som sprattlade och vingarna skakade

 Man ser en del underliga saker i viken framför vår tomt. Viken heter Skåvsjöholmsviken. Vi undrade hur det var med svanen som betedde sig så konstigt. Jag trodde att den hade fastnat i något nät eller annat skräp. Vi tittade länge och sen kom jag på att detta måste ju spelas in. 20 x zoom räckte inte riktigt, för jag såg bara en svan som sprattlade.

När jag sedan spelade upp den lilla filmsnutten såg jag att det var två svanar. Aj,aj, det var en parningslek förstås och när det var slut simmade svanarna åt olika håll, så var det gjort.

När jag senare hittade en parningslek på YouTube var det ju som en dans, en riktigt vacker dans. Varför gjorde den flaxande svanen så, kan det vara en våldtäkt? När man tittar riktigt noga, så verkar det så. Den svan som var underst ville inte alls para sig med den övre svanen.


För att få lite mer plats för verktyg, spadar och dyl. byggde vi en liten extra bod

Här arbetar Tomas och Janne med den lilla boden. Det var förborrade hål och det fanns en bra beskrivning. Tomas läser på beskrivningen för att se vad man ska montera först. Jag gjorde ingenting, men det var kul att titta på.

Nu står verktygsboden bakom friggeboden. Vi får väl måla den, så ser det ut som om den tillhör byggnaden.

Rabarbern växer nu ganska fort, man kan verkligen se hur den skjuter upp. Snart blir det rabarberpaj.

De här har vi inte sett växa, de har vi köpt. Vi ville pryda den fina blomsterbaljan i koppar, som Jannes pappa gjorde när han nästan var 90 år. Förr stod den ute på gräset, men de fina lejontassarna sjönk ner i jorden och gräset. Hade vi tvättat tassarna hade de varit ännu finare, men det ska vi genast göra.



Det är härligt att se hur blommorna kommer upp mer och mer, dag efter dag.

Den här busken, forsythian kommer nästan först av alla och i år kom den tidigare än vanligt. 

Sen är det förstås alla påskliljor. I den här gruppen har det kommit fler och fler och den sitter faktiskt utanför vår tomt. Jag har haft lust att gräva upp den, men den får sitta där. Jag tror att det var 10-15 år sedan som jag slängde ut lite lökar och de har kommit upp alla år.

De första tulpanerna slog ut idag.

Sen har vi förstås julrosorna. De planterade vi för c:a 10 år sedan. Den kan blomma i snö, men det har den inte gjort hos oss, men kanske mer norrut där det finns snö kvar.

Vi såg en spindel som var riktigt stor och äcklig. Den kröp på Tomas handskar i en väldig fart. Jag hittade den på nätet och den heter Tegenaria atrica och var årets spindel år 2012.


"49 och ett halvt"

Jag har tidigare fått biljetter till generalrepetition på Strindbergs Intima Teater och det var faktiskt en upplevelse. För 8 dagar sedan fick jag förfrågan i ett mail om jag ville ha biljetter till flera generalrepetitioner. Naturligtvis svarade jag "Ja tack" med tanke på den första som var så bra. Dagen efter fick jag svar att jag kunde få två biljetter till "49 och ett halvt" antingen fredag den 3 april eller den 10 april.

Den 3 april blev lite snabbt på, så vi tackade ja till den 10:e. Det här var inga generalrepetitioner utan vanliga föreställningar. Förmodligen fanns det lite platser kvar och de ville ha fullt i salongen.

"49 och ett halvt" var en föreställning i samarbete med Dramaten. Två aktörer Kristina Törnqvist och Reine Brynolfsson var vid havet och det handlade om tankar som rör åldrandets hemligheter. Det var en fantastiskt enaktare. Reine Brynolfsson var mycket bra, men den jag beundrade mest var Kristina Törnqvist. Hon hade många långa monologer och dessa gjorde hon så fint med pauser och minspel mycket bra.


Nu har vi blivit bjudna på mat två dagar efter varandra, vilken fest

Igår åt vi påskbord hos Anna och där fanns det mesta man kunde önska sig. Tyvärr åkte vi ifrån min kamera, så det blev inga bilder från den middagen. Efter att vi ätit den goda maten hade vi en god stund då vi satt och pratade och hade det skönt.

Tomas, Tove och barnen kom tidigt hem från Finland. Jag tror de var hemma så tidigt som 07.00, men då sov vi. Tomas hade bestämt att vi skulle äta tillsammans  idag. Linnea dukade bordet på vår altan och det gjorde hon riktigt fint.

Sen satte Tomas igång med att steka köttet. Han gillar att stå där och grilla.

Allt gott fick nästan inte plats på vårt lilla bord. Potatisgratäng, sallad, pommes frites, grillade grönsaker och kött, ja, ni ser själv.

Alla högg i förstås och det var riktigt gott.

Sedan vankades det efterrätt och det var förstås Tove som hade gjort den, en riktigt god paj. Tove är verkligen bra på efterrätter och hon är dessutom jättebra på sallader till maten.

Plötsligt såg Tove två havsörnar i en björk ända nere vid vattnet. Det var svårt att se den, men vi hämtade en kikare. Den ena flög iväg och den andra satt stilla, så vi kunde se den tydligt. Sen kom den andra tillbaka. Till slut kom en kråka och en till som jagade bort havsörnarna. Vi hoppas att den kommer tillbaka flera gånger.

Jag hann i varje fall fota dem och jag har 20 x zoom, så därför var det möjligt att se dem lite bättre.


En av dagarna fick vi besöka en familj och se vad de odlade och hur de bodde

Så här såg familjens bostad ut. De flesta barnen och barnbarnen bodde inte här. Säkert var det väldigt svårt att bo så ensligt och utan el, telefon, mm.

Så här såg stugan ut invändigt.

Här visar vår guide en frukt som smakar kakao.

Så här växer de på träden. För att få ha ananasen och annat kvar så fick aporna en speciell odling. Den här ananasen fick vara ifred för aporna. De här nötterna finns i ett stort skal och det visste inte jag i alla fall. Jag köper ibland paranötter till jul ibland. Paranötsträdet är ett storvuxet träd upp till 40 m hög hemmahörande i Amazonas, Brasiliens urskogar och är uppkallad efter staden Pará.

Vi såg mer, men det är svårt att visa allt, men när vi skulle tillbaka till lodgen ville vi gärna köpa lite smycken som familjen hade gjort.



Vi tog båten till en skog, där fick vi veta att en del trädstammar var giftiga, så vi tog bara i de stammar vi lärt oss om

Här kommer vi in i skogen. Vår ledare är den som står upp.

Nu ska vi gå en bit in i skogen och den är ganska tät.

Här finns något för den som är hungrig och vill äta larver. Larverna finns i kokongen och den här mannen åt faktiskt upp larverna.

Vi fick också se när en av grabbarna gjorde en solfjäder. Vi såg sedan vid lodgen att detta sätt att fläta kan man göra många saker av.

Efter denna utflykt var det gott med lite mat.










Den här lodgen i Amazonas var nog den allra bästa enligt vår ledare och där fanns ingen mygg heller

Längst bort åt höger bodde jag och Janne i ett bekvämt rum med både dusch och toa. Utanför hängde en hängmatta som var mycket bekväm. Alla hade inte toa och dusch, men vi hade tur att få det.

Det fanns mycket fåglar som simmade omkring.

Här ska vi ut och titta oss omkring. Vi såg delfiner, grå och rosa, men jag lyckades inte få någon bra bild på dem.

Vi tog gärna ett dopp på morgonen och även på dagen, men ingen av oss träffade på denna kajman, eg. glasögonkajman. Nu var den ju inte så stor heller.




Idag åkte vi till Skutan i Åkersberga vilket vi nästan aldrig gör, förutom när man ska hämta paket

Den här gången var det ett annat ärende, vi skulle gå till Biblioteket. Den gamla delen heter Skutan, invigd 1976 och är hopbyggd med Kajutan som blev klar 1993. Efter detta ville man ha en ännu större shoppinggalleria som i folkmun kallas "Sarkofagen", för den är så väldigt ful utvändigt. Den var klar på hösten 2010. Jag har hört att en liten grabb och hans pappa åkte Roslagsbanan, som går alldeles bredvid shoppingcentret. Pojken yttrade: "Är det här ett fängelse". Ja, fängelser ser inte så kul ut och inte det nya shoppingcentret heller.

När pojken yttrade så, fanns det nog inga färgglada reklamskyltar för butikerna och säkert var det ingen affär som hade flyttat in där nere heller, för det var tidigt jag hörde om detta.

Här ser man Skutan och Kajutan på vänster sida och "Sarkofagen" på den högra. Det är ganska praktiskt att gå emellan och regn behöver man inte få på sig eftersom det finns tak över gången.

Här är den gamla delen med de tegelröda väggarna och längst bort är det gamla garaget, som vi gärna använder när vi har ett ärende.

Här kommer man in i Skutan och vi är på väg till biblioteket. Går man till vänster under Välkommen, så kommer man in i Kajutan.

Nu går vi in i den nyaste delen, ja, ni vet ju hur den kallas, där kan man fika, äta glass och lite annat smått och gott. På nästa bild ser man att det går att gå upp till biblioteket, som är väldigt trevligt. Förutom att låna böcker kan man sitta och surfa på datorer och vill man släktforska och inte har köpt ett årsabonnemang.

Egentligen vet jag inte varför jag inte gillar den här gallerian, men det är väl kanske för att jag inte har vant mig att åka dit. Jag handlar aldrig på ICA för Coop är mycket bättre och dit är det närmare för oss. Det kanske beror på det, för handla mat gör man ju ganska ofta och sen åker man bara hem. Det finns ju en del annat vid Coop också, exempelvis apotek, ÖB och lite annat. Kanske gillar jag den inte för den är så ful och i andra änden av gallerian finns ett bilgarage som vi inte heller gillar.