Ibland går vi runt och tittar på hur långt de kommit med grävningen för kommunalt vatten och avlopp

Så här såg vår runda ut idag. Det blev 5,76 km.

På 4 eller 5 ställen grävs det och vi är mycket glada för att vintern har varit mild, för det har gått lite fortare än de trodde. De har hållit på med grävningar i ca två år nu, men det går mot ett slut snart. Till hösten hoppas vi på att kunna leda in kommunalt vatten. Vi gick lite konstiga vägar för att se allt och här går vi genom skogen.

Här kämpar de på och de är alltid trevliga när man frågar något. De stannar upp ett tag när man går förbi, så man inte får ett lass jord över sig.


Ibland åker vi in till Stockholm för att ta nya promenadvägar

Vi tog bussen från Vaxholmsvägen och sen bytte vi vid Danderyd till Tunnelbanan. Vi steg av vid Centralstationen och började vår promenad. Vi gick mot stadshuset och på vägen dit fotograferade jag stans fulaste hus.

Jag vände mig om och tog en bild bakom mig. Där ser vi från vänster, Stockholms slott, Storkyrkan, Tyska kyrkan och Riddarholmskyrkan. Båtarna går till Mariefred, Drottningholm, Birka och flera ställen. Vi gick rakt igenom stadshuset fram till räcket vid vattnet. Solen sken och det var så härligt. Statyn är så fin och där ser vi också Högalidskyrkan borta på söders höjder... ...och jag njuter i solen. Vi gick Norr Mälarstrand och vi såg många båtar som troligen var bebodda, härliga sittplatser och många gräsänder.  

Strax var vi framme vid Västerbron och var på väg mot Hornstull.

Därifrån var det ju en underbar utsikt.

Här har vi husen vid Norr Mälarstrand...

...och söders höjder på andra sidan. Ja, när vi kom till Hornstull kom buss nummer 4 och då tog vi den, för vi hade ju ändå gått 5 km så när som några meter.


Vi fick ett riktigt bakslag när vi trodde att det var vår, men nu tror jag att våren kommer tillbaka

I förrgår kväll såg det ut så här när jag tog en bild genom fönstret.

Idag på förmiddagen tog vi en promenad i området och all slask på vägarna var borta. Det var bara lite snö på marken och ett litet antal snöhögar som inte smält riktigt än. Solen glittrade i vattnet och fåglarna såg ut att vara nöjda.


På min 70-årsdag fick jag av Janne en resa till Ishotellet och även sönerna bidrog i form av pengar till en härlig middag

Vi flög upp till Kiruna och i närheten fotograferade jag de många bergen som var så vackra. Sedan såg vi tydligt Kirunagruvan och staden från ovan.

Ishotellet ligger i Jukkasjärvi bara 15 minuters åktid från flygplatsen. När vi kom fram gick vi runt och tittade på allt som fanns. Här ser vi iskyrkan rakt fram och till höger ser vi en bit av själva ishotellet.

På den här bilden ser vi själva pelargången där man går in till sitt rum för att sova.

Längst fram i gången finns denna fina skulptur.

Så här ser kyrkan ut inne.

Här ser vi två fina sovrum.

Naturligtvis fanns det en bar i hotellet och alla glas var av is. Praktiskt, ingen disk.

Mer om Ishotellet i nästa blogg.


Idag tog vi en promenad ner mot Nantes, det var ett tag sedan vi var nere vid gamla färjeläget

Vi har varit lite lata ett tag, med tanke på promenader. Det har inte varit särskilt skönt att gå i blåst och mulet väder. Idag var det underbart ute med en sol som sken och det var 8 grader när vi tog vår promenad tidigt på förmiddagen. Vi tänkte att vi skulle se hur långt de hade hunnit på vägen ner till Nantes. När vi gick senast var det mycket kvar att asfaltera och göra gång- och cykelväg. Vi upptäckte snart att de hade hunnit en bra bit, men lite fattas än.

När man står på båtbryggan och tittar ut mot viken, kommer kameran alltid upp. Det är så mysigt där.

 Tittar man åt andra hållet ser det ut så här.

Zoomar man in rakt ut mot trälhavet, så ser man ett antal byggnader och det sägs att det är Victoria Silvstedts ställe. Promenaden blev strax under 5 km, men efter ett tag var vi ute på tomten och städade, så vi fick ganska lagom motion idag.

Jag vet inte när vi hade en så tidig vår som i år

Idag gick vi en ganska lång promenad och tittade på alla ställen där de håller på att gräva för vatten och avlopp. Jag tror att det var på fem olika ställen. Alla som bor här får åka långa vägar för att komma ut till stora vägen, men vi gör det så gärna för att få vattnet och även avlopp. Det var lite duggväder idag, men vi har blivit vana vid att solen nästan aldrig skiner, men jag blev lite förvånad eftersom de sa på väderleken att det skulle bli sol idag. Nu får vi vänta tills i morgon istället.

När vi bara hade en liten bit kvar att gå, såg jag tussilagon. Det var de första jag sett i år. Jag minns inte att det kommit vårblommor så här tidigt förr. Man blir glad att se dem.


Jag hade fått två platser till en generalrepetition av Moster Malvina på Strindbergs Intima Teater

Pjäsen var skriven av Anne Charlotte Leffler f. 1849 i Stockholm. Hon skrev både romaner och pjäser.

Anne Charlotte Leffler hade varit mycket populär i Sverige under många år, men plötsligt blev hon mindre populär pga. olika uppfattningar i kvinnofrågan. Hon reste då till Italien och gifte sig med Pasquale del Pezzo, som hon träffat där. De reste på bröllopsresa bl.a. till Sverige, men hon fick åter ett kritiskt mottagande i pressen. Paret återvände då till Italien 1890.  

" I anslutning till avresan hade Leffler skrivit pjäsen Familjelycka, vilken ifrågasatte kärnfamiljen som ett lyckans tempel. På avresan från Sverige skrev hon ytterligare ett drama, enaktaren Moster Malvina, vilket var tänkt att uppföras tillsammans med Familjelycka. Så blev emellertid inte fallet utan Familjelycka sattes i stället upp med ett italienskt medeltidsdrama (inte skrivet av Leffler), med urpremiär den 20 mars 1891 på Kungliga Dramatiska Teatern. Pjäsen fick ett blandat mottagande i pressen. Moster Malvina hade urpremiär på Dagmarteatern i Köpenhamn 1891 och har aldrig spelats i Sverige. Den kärleken!, Familjelycka och Moster Malvina skulle senare utges i bokform under namnet Tre Komedier (1891)."  

Det tog alltså mer än hundra år innan denna pjäs uppförs. Jag och Janne tyckte väldigt mycket om föreställningen, som var ca 1 timme lång. Det var fantastiskt roligt att se dessa äldre skådespelare uppföra den på ett hem för äldre kvinnor. Där var Anita Wall 73år, Gunnel Lindblom 82 år, Inga Landgré 86 år och den lite yngre Görel Crona 54. Sedan var det fem  kvinnor ytterligare som jag inte vet något om.

Premiären är den 8 mars.

Har man något som ska eldas så är det bäst att passa på när det inte blåser

Igår bestämde vi oss för att börja elda upp alla nerklippta syrener som vi har lagt i stora högar. Vår syrenhäck har blivit så hög och den är inte så vacker längre. Vi har nu klippt ner den två år i rad och kommande sommar får vi fortsätta att klippa ner den. Så kan det gå när man inte har skött den på över 30 år. Till slut hoppas vi på att den ska bli lite finare.

Vi eldade först i bara en tunna och tyckte att det gick ganska bra.

Vi upptäckte snart att vi inte hade eldat mer än en femtedel av allt vi hade i högarna, så vi tog fram en tunna till.

När vi tyckte att vi inte orkade flera timmar, så hade vi kanske två tredjedelar kvar att bränna.

Idag fortsatte Tomas och flickorna med lite hjälp av Janne också, så nu har vi kanske bara två dagar ytterligare att fortsätta elda. Jag hade inte möjlighet att hjälpa till att elda idag, men blir det inte blåsigt, så kommer det att bli klart snart.


Även idag hade vi en heldag med flickorna

Vi ville att det skulle vara extra roligt idag, så de hade fått en trevlig sportlovsdag, när det inte finns någon snö att leka med. Alltså bestämde vi att vi skulle se "Frost". Egentligen brukar det vara ganska trist att sitta och se en tecknad långfilm för barn, men den här filmen gillade även vi. Mycket kanske berodde på att det var 3D, men den här filmen är en av de bästa barnfilmerna på länge, tyckte vi.


Eftersom biografen var i Täby Centrum gick vi omkring lite för flickorna ville titta i leksaksaffärer och i klädesbutiker. Tänk att de har blivit så stora, så att kläderna är så viktiga för dem. Det fanns mycket de kunde önska sig.

Lunchen blev pizza och det uppskattades av flickorna.