Det var ju under den här tiden Robban Broberg hade bildat en skiffelgrupp och vi skulle ju inte vara sämre. Vi satte ett kvastskaft på en låda och spände fast en g-sträng. Sen var det förstås balja och tvättbrädor förutom gitarren. Sen var ”The Eyes skifflegroup” fixad. Östergården kallades av oss för Ögat, därav namnet. Här medverkade Nalle, Pettan, Gojan, Olle och Lizzan.
I samband med Skiffelgruppens uppvisning gjordes en del andra uppträdanden och i det sammanhanget klädde vi ut Iji till spätta.
Pricken och jag tyckte nog att vi var lite tuffa i dessa kläder.
Ibland skulle vi klä upp oss för utegång och då såg vi lite snyggare ut. Då hade vi oftast midsommarkläderna.
De flesta pojkkolonier hade ett fotbollslag och vi åkte till många av matcherna som de hade. Här är det Storgården som ska spela mot en annan kollo och då hejade vi förstås på dem. Det var ju med dem vi dansade i båthuset vid flera tillfällen under sommaren. Jag hejade nog mest på Musse, för honom var jag lite kär i. Vi dansade en hel del med varandra.
Här är killarna i laget. Från vänster: Jackan, Styrman, Gäddan, Musse, Eken, Gurkan och Jotan.
Vi var många flickor på Östergården, c:a 50 vill jag minnas. Då behövs det en hel del personal. Förutom kökspersonalen och föreståndarinnan fanns dessa fyra kvinnor. Det fanns ytterligare en. Från vänster sitter Birgit, Keje, Karin och Cajsa.
Här sitter fröken Berit i fören, ror gör Lizzan och i aktern sitter Cajsa. De är på väg till Kärleksön. Vi hade två eller tre roddbåtar och om man hade tagit magistermärket fick man ro ut ensam eller tillsammans med några andra simkunniga. Ganska ofta tog vi chansen att ro till Storgården. Flytvästar var det naturligtvis inte tal om.
