Barbros bildblogg

Jag blev så glad när jag såg de vackra fasanerna komma springande på gräsmattan. De är välkomna igen.

I Wikipedia står det så här om dessa fina fåglar:

Fasan (Phasianus colchicus) är en hönsfågel som ursprungligen bara fanns i södra Asien, men som introducerats till många platser runt om i världen, däribland Europa, där den på många håll har förvildats.

 Utbredning:

 Fasanen härstammar från Asien där det ursprungliga beståndet förekommer från området väster om Kaspiska havet och österut till Sydostasien och kustområden utmed Japanska havet. Fasanen har introducerats till stora delar av världen där de sedan förvildats och den förekommer från sydöstra Europa genom Centralasien till Japan och Taiwan. Vissa underarter har introducerats till Nordamerika där de har hybridiserat och utgör idag en väletablerad förvildad population.

 

Metropol 93,8 är ett radioprogram för ungdomar som i snitt är runt 20- 25 år. De spelar ungdomarnas musik. Jag, Janne och Tommie Hansson blev inbjudna dit för att äta frukost tillsammans med dem och tala lite om relationer mellan unga och pensionärer. De tre som ledde programmet var mycket trevliga och vi skojade och skrattade, kanske ännu mer än vad som hörs i programmet, det finns ju tid när låtarna spelas. Vi talade en del om Stockholm förr och nu och fick chansen att ge lite råd till de som ville lyssna.

Här syns programledarna Isabel, Gurgin och Dejan.

Här sitter vi riktigt bekvämt. Vi startade 8.15 och var i sändningen till 9.00.

</object>

</object>

Jag blev uppringd och tillfrågad om jag ville vikariera i en 5:e-klass på skolan där jag jobbade för ca 15 år sedan. Naturligtvis var jag lite avvaktande, för det var längesedan jag vikarierade, ett par år sedan tror jag. Hon bad så enträget och det var så svårt att få tag i vikarier, så jag sa ja. Det var riktigt roligt faktiskt och det kändes nästan som om jag inte gjort annat på sista tiden. Kanske kan det bli någon gång igen, men först vill jag se vad de kommer att betala, för jag vill minnas att det bara var småslantar. Engagerar man en vikarie som har utbildning och har jobbat i 43 år, så får de betala en någotsånär bra lön i alla fall.

Vi hade också besök av en konstnär, Anna Toresdotter, som pratade om konst med eleverna. Hon var fantastiskt duktig. Se denna länk: http://www.annatoresdotter.se/se/h_e_m.html

Janne och jag rensade rabatter och fyllde på jord medan våra två söner jobbade med båten, så att den snart ska kunna läggas i. Isen är ju borta nu, så båtturer lockar säkert snart. Det är ovanligt tidigt i år.

Idag är det ju våffeldagen, så naturligtvis blev det våfflor med vispgrädde och sylt.

Så här ser salix ut när de växer. 

Vi har tryckt ner pinnarna ca 2 dm och hoppas att de ska växa fast i jorden, för då blir det lite stadigare. Det är inte så vackert nu, men när luktärterna kommer hoppas vi att det blir fint.

Vid Svartsjöviken på Färingsö ligger slottet Svartsjö. Från början låg där ett annat slott som brann ner den 24 januari 1673 som aldrig byggdes om igen. Här ser man hur det såg ut och det lilla som finns kvar av det nedbrunna slottet.

De äldsta delarna av slottet fanns troligen redan 1310 då namnet Svartsjö nämns första gången, men när Gustav Vasa blev kung 1523 tog han över slottet.

Efter branden av det gamla Vasaslottet började man bygga det eleganta ro kokoslottet. Den nuvarande byggnadens mittparti uppfördes på uppdrag av Fredrik I mellan 1734 och 1739 som jaktslott åt drottning Ulrika Eleonora.  Svartsjö slott bestod ursprungligen av en central kropp, men i samband med att Lovisa Ulrika tillträdde slottet som änkesäte på 1770-talet förlängdes det med två byggnadskroppar på kortsidorna.Efter Lovisa Ulrikas död 1782 fick slottet förfalla i över hundra år.

Slottet blev sedan tvångsarbetsanstalt. 1891 kom de första internerna och de var 215 stycken. Då var slottet ombyggt och rymde 337 celler. Idag är hela slottet restaurerat, men det finns 3 rekonstruerade celler som påminner om anstaltens tid.

Vi stannade sedan till vid en begravningsplats för släkten Wallenberg. Den låg vackert vid vattnet.

På väg hem gjorde vi även ett besök på Kina slott. Lovisa Ulrika fick lustslottet i födelsedagspresent av kung Adolf Fredrik 1753. Här är några delar av slottet.

 

 

 

 

Jag hämtar Julia från 6-årsklassen i Rydbo och åker till Näsby Park där hon spelar. Jag sitter och lyssnar när hon får undervisningen som är mycket pedagogiskt upplagd. Inte så konstigt kanske eftersom hennes lärare har skrivit och givit ut pianoböckerna. Böckerna finns att se på spering.se

Idag var det extra härligt att vara där och utsikten från soffan är mycket vacker.

Som statist är det bra att vara med i statistföreningen, bl.a. har man en försäkring som man kan behöva om man råkar skada sig på en statering och sen träffar man en hel del likasinnade på möten eller fester.

Den här gången var det årsmöte med mat och lite underhållning. Maten var riktigt god och vid vårt bord satt ett par av de inbjudna gästerna. Mathilda Paradeiser i mitten på bilden hade huvudrollen i den Guldbaggebelönade filmen "Apflickorna" och i sommar har hon fått ett erbjudande att åka till Hollywood. Till höger sitter Kevin Vaz som var Guldbaggenominerad som bästa manliga huvudroll i filmen "Play". Killen till vänster heter Henrik och tillsammans med Mathilda medverkar han i någonting som eventuellt kommer som en serie på TV. Mathilda och Kevin hade åkt till vår gala från Göteborg.

 

När det var dags att dela ut Guldtackan var det först bästa manliga statist som fick sin utmärkelse av Kevin.

Bästa statist i kategorin ungdom fick ta emot Guldtackan av Sabi, som är dansare och har fått sätta upp professionella föreställningar som "Hairspray", "RENT" och "The life of". I sommar åker han på turné. Tyvärr minns jag inte namnet på den lilla flickan som fick Guldtackan.

Till sist delades utmärkelsen ut till bästa kvinnliga artist av Mathilda Paradeiser.

För femte året i rad medverkade Dogge Doggelito med rappning och då var det svårt att sitta still.

Kärt barn har många namn, det kan man säga om Tussilago, Tussilago farfara, Hästhov, Hästhovsört. För mig är detta det första riktiga vårtecknet. På vår tomt hittade jag små Krokusar för flera dagar sedan, men de gills inte lika bra som just Tussilago.

Ett annat tecken är ju isen. Den är blåsvart och det ser ut som om den sköljer snart. Vi får väl se om den finns kvar efter helgen.