Syrenen hade blivit för hög och vi bestämde oss för att hugga ner den. Efter att den blivit nerhuggen var det ett jättejobb att gräva upp alla stora och små rötter. De små rötterna, ett antal dm mot mitten runt om, tog jag och Janne hand om. Sen fortsatte Tomas och Tove och kom närmare och nämare mitten, men rötterna låg djupt. Vi har använt en massa redskap som hackor, spadar, spett, domkraft, sågar och krattor, men man hade nog egentligen behövt dynamit. Det sista stora rycket gjorde Toves pappa Kim. Han grävde så djupt han kunde runt om de största rötterna och till slut gav den med sig.
Nu var det så att den var så tung så ingen kunde bära iväg den, så de vinschade upp den med hjälp av båtvagnens vinsch och drog sedan iväg den.