Två karavanserajer för resanden såg vi, det första heter Sultan Han. Köpmännen måste ha någonstans att sova när de var ute och färdades på Sidenvägen för att sälja eller köpa varor, som förutom siden kunde det vara kryddor och guld. Viloställen fanns på 3-4 mils avstånd och ungefär så långt hann man på en dag. Här kunde man proviantera och tillbringa natten. Högst tre nätter fick de sova där utan att betala. Där fanns också läkare, apotek, veterinärer och frisörer. Vård fanns också för djuren.
På detta karavanseraj, Horozlu Han, åt vi lunch, för det var omgjort till restaurang.
