Barbros bildblogg

Igår fick Janne för sig att vi skulle gå på bio. Jag hade också lust, så vi kollade vad det fanns för filmer på Camera i Täby Centrum. Vi bestämde oss för "Mig äger ingen", den hade jag ändå bestämt mig för att se.

I biografen satt inte många personer, men klockan var ju bara sex på eftermiddagen. Jag hade hört att Mikael Persbrandt skulle vara bra och det var verkligen ingen överdrift, han var verkligen den alkoholiserade pappan till 5-åriga lilla Lisa. Filmen bygger på en bok med samma namn, skriven av Åsa Linderborg. Hon hade växt upp med sin pappa och filmens manus var fritt berättad från boken.

Här kommer trailern och jag kan verkligen rekommendera denna film, även om Janne inte var riktigt lika såld på den, men den var bäst på slutet, tror jag att han sa.

Tänk, det är 51 år sedan vi gick ut skolan! Men inte känner vi oss gamla inte. Nej, vi träffas flera gånger om året och det är alltid lika roligt. Idag var det "Oaxen  Krog & Slip" som fick besök av tretton gamla kompisar. Detta är en mycket populär restaurang på Djurgården där man måste boka platser långt i förväg. Våra platser bokades redan i September.

Jag tog bussen från Kulla vägskäl och den biten till Danderyd åkte jag gratis. Något var väl trasigt eftersom man lindat toapapper runt bägge betalningsapparaterna.

Efter att jag åkt med tunnelbanan stod jag på Hamngatan och väntade på spårvagnen. Den gick så ofta som var 7:e minut.

Så här ser det ut utanför restaurangen, inte så snyggt precis.

Väl inne i restaurangen fick vi riktigt god mat. Jag tog lax och den var härlig. Däremot tyckte vi nog att den var ganska dyr. 180 kr för laxen som kunde ha varit en lite större portion.

Jag gör ingen stor sak av fars dag, det står barnen för, men jag brukar fråga vad Janne vill ha till middag. Den här gången ville han så gärna få bruna bönor och fläsk. Det är något som jag sällan gör och varför vet jag inte, men av någon anledning blir det mycket sällan.

Det var ju inte så svårt att ge honom denna önskan.

Sen skulle det ju kunna vara så, att någon eller några av barnen kom, så jag gjorde en tårta. Den var faktiskt riktigt god och två barn kom, så tårtan gick nästan åt. Sen hade vi ju barnbarnen här också förstås.

Jag såg en liten youtube-film på facebook och tyckte det såg lite kul ut. Jag ville förstås prova, men mitt äpple var inte så stort och inte så jämnt som i filmen, men det fick väl bli som det blev tänkte jag.

Här är filmen.

Här är min svan. Inte så dumt i alla fall, men kul hade jag.

Om det är någon som har missat denna bok, "Kaffe med rån" av Catharina Ingelman-Sundberg, så rekommenderar jag den varmt. Den är alldeles galen.

Man håller ju på med grävningar i vårt område för att vi ska få kommunalt vatten och ibland går vi runt på vägarna för att se hur långt de har kommit. Är det riktigt fint väder väljer vi oftast en trevligare väg, men idag var det mulet, så det fick bli en nyfiken runda på ca 4,5 km.

På vår tomt är det mesta visset, men här är några överlevare kvar.

Här är en California poppy, som förresten har blommat hela sommaren.

Detta är en överlevare som de allra flesta känner till, en pensé.

Kärleksörten blommar sent.

Österåker, Sverige, Peacerosor, Det syns i trädgården att det är milt väder ute. Det blommar fortfarande i en del rabatter. Peacerosornas knoppar blev ju uppätna av rådjuren i somras, men för flera veckor sedan kom det knoppar och de fick sitta kvar. Kanske trodde rådjuren att det inte fanns mer att hämta där. Under lång tid började rosorna öppna sig och de här rosorna fotograferade jag för en dryg vecka sedan.

Idag hade den ena rosen tappat bladen, men den vänstra är fortfarande så här fin.

Kören tränar på Vasagården och igår fick vi höra vad de har tränat på. Temat var FN-dagen som infaller den 24 oktober. Barnbarnet Julia är med och sjunger och jag hoppas att Linnea också vill sjunga med nästa terminen, för hon sjunger mycket bra.

Igår var vi ute med båten på en sista liten tur och det var mysigt.

Idag har sönerna tagit upp båten på land för att tvätta den och se till att den mår bra över vintern.

Mina systrar och jag träffas lite då och då för att umgås och ha lite trevligt. Den här gången bestämde vi att vi skulle se Skagenmålarnas konstverk på den nyss öppnade utställningen. Det var riktigt mycket folk där. Vi åt i Prinsens kök där en gång prins Eugens luncher och middagar tillagades och maten smakade riktigt gott.

Regnet som vi fick på morgonen hade tagit slut och det var riktigt skönt ute, så vi gick runt slottet och tittade på alla blommor och också på den fina utsikten. Vi tog en massa kort på varandra och skrattade och hade roligt.