Midsommarafton i Sverige 2011 är fredagen 24 juni.

Midsommarafton firar man runt sommarsolståndet och i år är det den 21 juni  klockan 17:16. Midsommar är i år 3 dagar senare, 21 juni och det är alltid en fredag. Midsommar är ursprungligen en förkristen högtid. Den urgamla traditionen började redan på Vikingatiden då man ville fira midsommar för att det var den längsta dagen på året. Idag firar man ofta midsommar med inlagd sill, dillkokt nypotatis och gräddfil och en och annan snaps med visa till.

Sen blir det dans runt midsommarstången som smyckats med blommor och blad. Sedan grillar man kanske litet grand och äter även gärna lite jordgubbstårta. Firandet får gärna vara i närheten av vatten och/eller fin natur.

På många platser har man också sin folkdräkt på när man firar midsommar, som exempelvis i Dalarna.

Midsommar är för många av oss sommarens höjdpunkt och midsommarnatten är i folktro en natt fylld av magi och kraft. Till midsommarnatten plockar flickorna 7 olika sorters blommor och lägger under huvudkudden. Då kommer man att drömma om sin blivande man.

Det är som i visan:

Hur ska jag få veta

om du håller av mig eller ej,

när du aldrig säger

att du älskar mig?

Bara det blir sommar får jag svar

kära lilla du,

ty då ska jag spörja blommorna de sju.

Midsommarnatten plockar jag klöver och timotej,

karibacka och ängsull och blyga förgätmigej,

blåklockor och violer,

och sen drömmer jag om dig,

och då vet jag att du älskar blott mig.

Text: Einar Molin   Musik: Lille Bror Söderlundh

Så här såg det ut för oss:

Sillfrukost med diverse snapsar för de vuxna, men lite annat för barnen. 42 personer på gräsmattan.

Samling vid midsommarängen för stora och små. Fiskdamm för barnen.

Picknick för den som vill…

…och dans för stora, men mest små.

Grillning för fortsatt festande på gräsmattan.

Hästskokastning, mys, prat och lite dans natten lång.

Den vitkindade gåsen liknar kanadagåsen, men jag har äntligen lärt mig känna igen den

När vi var ute och samlade mördarsniglar kom det plötsligt en flock med sex vitkindade gäss. Jag är inte så bra på fåglar, så jag kände mig lite stolt, när jag sa att det var vitkindade gäss och sedan upptäckte att jag hade rätt, när jag tittade i fågelboken. Kanadagåsen är ju faktiskt lite större och de här är ju också mycket vitare på hela huvudet. Hur som helst har de stannat ganska länge på åkern nu och de äter hela tiden. Hoppas att inte hela skörden går åt pipan. Gässen är i alla fall fina att titta på.

Efter regnet kom snigelinvasionen

Vi önskade faktiskt ett rejält regn och det kom igår. Det regnade från morgon till kväll och enligt regnmätaren kunde vi förstå att det regnat hela natten också.

Vi har varit förskonade mot mördarsnigeln, vi har bara haft någon enstaka förra sommaren. Nu fanns det mängder av dem. Jag tror vi oskadliggjorde ungefär 3 kg tjocka bruna sniglar och det var jätteäckligt. Efteråt strödde vi snigelfritt, som jag hade sedan vi upptäckt några sniglar förra sommaren. De ljusblå små kornen är helt oskadliga för andra djur, men sniglarna dör när de äter dem. Vi hoppas nu på att slippa dem ett tag framåt.

Vi fick lite regn idag och en vacker kvällshimmel

Det kom äntligen regn idag, men när vi tömde regnmätaren konstaterade vi att det bara kommit 2 mm regn. Vissa platser i Åkersberga hade fått mycket mer för man varnade för vattenplaning på eftermiddagen. I alla fall slapp jag vattna för blommorna fick ju lite ändå. Blommorna närmast huset blev förstås utan, men så är det alltid.

Det är ju så härligt med kvällarna nu, för det är ju bara mörkt en kort tid på natten. I kväll gick solen ner 22.04 och himlen var så vacker, sen går solen upp igen redan 03.32. Det konstiga är att det fortfarande är ljust ute fastän klockan visar 22.55. Kanske är det ljust ett tag efter nedgången ändå, jag har faktiskt inte tänkt på det förut.

De här gräsänderna skippade havet, kanske hade de högre planer eller så kanske de ville titta på utsikten

Strax innan barnbarnen skulle gå och lägga sig ropade de att det satt gräsänder på taket. Jag trodde inte mina öron. Jag hoppades att de skulle sitta kvar några minuter så att jag hann hämta kameran. Det var inga som helst problem. Det visade sig att de var kvar på taket efter en dryg timme.

En hanne och en hona satt på vänstra sidan på taket och en ensam hanne på den högra sidan.

Jag trodde att detta var ett par.

Här satt den ensamme stackaren.

Efter ungefär 15 minuter tröttnade tydligen honan på sin hanne och flög till den ensamme stackaren, som nu inte var en stackare.

Den övergivne hannen verkade glad ändå. Den spankulerade fram och tillbaka på den högsta delen av våra tak, men det kan ju tänkas att han smidde planer på hur han skulle få igen sin moatjé.