Barbros bildblogg

Vi träffades vid Slussen för att sedan gå till Fotografiska. Vi började med bilder av Pieter Hugo. Jag tycker det var intressant, men många foton var ganska otäcka. Vi fortsatte sedan med Inta Ruka från Lettland och till sist Paolo Roversi. Vi såg mycket bra fotokonst från dem alla.

Vid ettiden var vi ganska hungriga och maten på fotografiska var riktigt bra. Kaffetåren hoppade vi förstås inte över.

Sen gick vi tillbaka till Slussen. Jag tog tunnelbanan till Östermalmstorg, Mary åkte hem för att hämta barnbarn, så gjorde även Marianne och Karin tog bilder på Slussen, sen hem till sig.

Statistföreningen hade blivit inbjudna till Roy Anderssons Studio på Östermalm och där fick vi se och höra hur inspelningarna gick till. Jag vet att Roy Andersson är mycket noga vid inspelningar, för jag var med vid en inspelning i "Du levande". Den här produktionen, "En duva satt på en gren och funderade på tillvaron", har han jobbat med i fyra år och han räknar med att vara klar i maj vid filmfestivalen. 

Tänk, det är 51 år sedan vi gick ut skolan! Men inte känner vi oss gamla inte. Nej, vi träffas flera gånger om året och det är alltid lika roligt. Idag var det "Oaxen  Krog & Slip" som fick besök av tretton gamla kompisar. Detta är en mycket populär restaurang på Djurgården där man måste boka platser långt i förväg. Våra platser bokades redan i September.

Jag tog bussen från Kulla vägskäl och den biten till Danderyd åkte jag gratis. Något var väl trasigt eftersom man lindat toapapper runt bägge betalningsapparaterna.

Efter att jag åkt med tunnelbanan stod jag på Hamngatan och väntade på spårvagnen. Den gick så ofta som var 7:e minut.

Så här ser det ut utanför restaurangen, inte så snyggt precis.

Väl inne i restaurangen fick vi riktigt god mat. Jag tog lax och den var härlig. Däremot tyckte vi nog att den var ganska dyr. 180 kr för laxen som kunde ha varit en lite större portion.

Vi satt länge och pratade så till slut var nästan hela restaurangen tom.

Jag gör ingen stor sak av fars dag, det står barnen för, men jag brukar fråga vad Janne vill ha till middag. Den här gången ville han så gärna få bruna bönor och fläsk. Det är något som jag sällan gör och varför vet jag inte, men av någon anledning blir det mycket sällan.

Det var ju inte så svårt att ge honom denna önskan.

Sen skulle det ju kunna vara så, att någon eller några av barnen kom, så jag gjorde en tårta. Den var faktiskt riktigt god och två barn kom, så tårtan gick nästan åt. Sen hade vi ju barnbarnen här också förstås.

Jag såg en liten youtube-film på facebook och tyckte det såg lite kul ut. Jag ville förstås prova, men mitt äpple var inte så stort och inte så jämnt som i filmen, men det fick väl bli som det blev tänkte jag.

Här är filmen.

 

 

Här är min svan. Inte så dumt i alla fall, men kul hade jag.

Det var länge sedan vi köpte teaterbiljetterna och nu var det dags. Naturligtvis hade jag då fått feber och riktigt ont i halsen. Vi hade tänkt åka in med buss och tunnelbana för att göra lite annat också. Först hade vi planerat att se visningen av det man grävt fram på Södermalms torg. Sen skulle vi hälsa på uppe hos Göran på söder och efter detta äta lite god mat någonstans. Sen var det dags för teater.

Det blev inte så. Vi åkte bil ända in till Hötorgsgaraget och gick därefter direkt till teatern. Föreställningen var mycket bra. De två dansarna, Rennie Mirro och Karl Dyall, var som vanligt fantastiskt bra och de sjöng också. Jag gillade verkligen vad vi fick se.

Naturligtvis borde jag inte ha åkt in med feber i kroppen, men jag hoppas att jag inte smittade någon eller att jag får min förkylning ännu värre nu.

Bilden längst ner är lånad av Carl Thorborg.

Om det är någon som har missat denna bok, "Kaffe med rån" av Catharina Ingelman-Sundberg, så rekommenderar jag den varmt. Den är alldeles galen.

Man håller ju på med grävningar i vårt område för att vi ska få kommunalt vatten och ibland går vi runt på vägarna för att se hur långt de har kommit. Är det riktigt fint väder väljer vi oftast en trevligare väg, men idag var det mulet, så det fick bli en nyfiken runda på ca 4,5 km.

På vår tomt är det mesta visset, men här är några överlevare kvar.

Här är en California poppy, som förresten har blommat hela sommaren.

Detta är en överlevare som de allra flesta känner till, en pensé.

Kärleksörten blommar sent.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tyvärr får vi inte säga vilka gäster som tävlade, men vi vet att det var första programmet som skulle sändas. Därför kan jag rekommendera just detta program, det första alltså, för det var riktigt roligt. Kalle Moraeus har tagit över efter Settman och det finns en del trevliga förändringar i programmet.

Studion var i Spånga och ser ut så här:

Vi satt alldeles bredvid den eminenta orkestern. Det var kul att se dem på nära håll, de är verkligen bra.

Österåker, Sverige, Peacerosor, Det syns i trädgården att det är milt väder ute. Det blommar fortfarande i en del rabatter. Peacerosornas knoppar blev ju uppätna av rådjuren i somras, men för flera veckor sedan kom det knoppar och de fick sitta kvar. Kanske trodde rådjuren att det inte fanns mer att hämta där. Under lång tid började rosorna öppna sig och de här rosorna fotograferade jag för en dryg vecka sedan.

Idag hade den ena rosen tappat bladen, men den vänstra är fortfarande så här fin.

Kören tränar på Vasagården och igår fick vi höra vad de har tränat på. Temat var FN-dagen som infaller den 24 oktober. Barnbarnet Julia är med och sjunger och jag hoppas att Linnea också vill sjunga med nästa terminen, för hon sjunger mycket bra.