Först fick vi jättemycket snö, sedan smälte det mesta bort och nu har vi massor av snö igen

Nu har vi fått mycket snö, för det har snöat flera dagar. Varje dag måste man skotta upp lite gångar så att man tar sig fram. I rondellen ligger en riktigt stor hög, som nästan hade försvunnit när snön smälte ett par veckor, men nu är den stor igen.

Isen har blivit stark så att man skulle kunna våga sig ut på den, men vi är lite försiktiga av oss, så vi vill gärna ha lite flera kalla dagar innan vi går ut. Somliga hoppas på fiskelycka på isen.

Värst är det för djuren. Här finns många rådjur och även om man blir arg när de äter upp blommorna i rabatten på sommaren, så tycker man lite synd om dem på vintern. Vi matar inte rådjuren, men fåglarna har alltid lite grand att äta hos oss. Det finns lite mat både för små och stora fåglar.

Idag har jag haft lite fest hemma och det var som vanligt roligt att ha sina systrar med män här och även barn och barnbarn omkring sig

Ska man inte va´ glad på sin födelsedag, när ska man då vara glad? 

Ja, även om man blir så gammal som jag har blivit är jag glad. Jag har väl inte fattat riktigt att jag är en gammal gumma. Jag gillar att ha många omkring mig och det är kul att hitta på vad man ska äta och dricka, sen måste det naturligtvis vara tårta också. Tur att det inte dröjer ett helt år innan vi träffas igen. Mina syskon träffar jag lite då och då och barn och barnbarn träffar jag ännu tätare.

Jag fick en massa fina blommor och presenter och det är också roligt.

En trevlig dag i Stockholm på Södermalm

Förra gången vi var på söder var det mycket snö att pulsa i, men den här gången var det bara slaskigt. Min syster hade föreslagit att vi skulle gå på bio och vi valde biografen vid Medborgarplatsen, Filmstaden Söder. Janne jag och Karin hade bestämt att vi skulle se mammas pojkar. Jag kan inte säga att filmen var bra, för den var väldigt överdriven. Den skulle visa hur en mamma curlar sina tvillingsöner trots att de är 35 år. Trots det hade den en del poänger och visst skrattade vi ibland, men det är just inget att rekommendera.

Söder är den plats jag växte upp, men ändå känner jag inte till hela söder så bra. När vi var barn höll vi till på ett ganska begränsat område. Götgatan som sträcker sig från Slussen till Ringvägen är mycket välbekant, men det är inte lika bekant överallt på alla tvärgator till Götgatan, så det är lite kul att ströva omkring där man inte varit så många gånger. Vi passade på att äta på en restaurang där vi hade ett presentort som vi fått av våra söner i julklapp. Naturligtvis lånade vi sonens vindslägenhet när han ändå är borta på semester.

Här har jag en film om denna dag:

När man är statist kan det vara långsamt och trist vissa gånger men för det mesta är det roligt

Den senaste inspelningen som gör reklam för Comviq var riktigt rolig. För det första kände jag igen flera av statisterna och då är det trevligt även när man väntar på att få sätta igång. Alla fick på sig kläder från teatergarderoben och vi blev sminkade och fick nya frisyrer.

Det spelades in flera avsnitt och vi fick vänta en stund, men då serverades det en god lunch. Stämningen var uppsluppen i den uppbyggda kiosken och Josef Fares, som var regissör var pigg och trevlig. "Kioskägaren" Karim hade lite svårt med språket och det lockade fram en hel del skratt.

Efter inspelningen tog Josef alla i hand och tackade så mycket för att vi ställt upp och det tillhör faktiskt inte vanligheterna, även om det händer ibland. Dessutom var det bra betalt.

Nu är det verkligen inte fint ute när det har töat några dagar

Tänk vad fint och vitt det var till jul, man borde inte ha klagat när det kom massor av snö. Nu när det har slaskat och snön smälter, så ser man hur fult allt är.

 Vi skulle ta en skön promenad ner till havet vid Nantes, men där var det verkligen inte fint.Man har börjat med vägarbete och det ligger elsladdar och rör överallt. Tydligen ska de gräva ner ledningarna och kanske även bredda vägen, för man har huggit ner en hel del buskar och träd för att kunna jobba vid vägen. Naturligtvis blir det fint när det är klart, men nu, tillsammans med den smutsiga snön, ser allt smutsigt och stökigt ut.

En vintrig promenad i Stockholm på juldagen

Eftersom vi firar jul ensamma i år, så åkte vi in till Stockholm för att se oss omkring och göra så´nt som vi vanligtvis inte gör. Det mesta var stängt och det visste vi, men vi hittade en restaurang i Gamla stan som var öppen. Även många butiker var öppna, vilket säkert gladde alla turister.

Under vår promenad i stan tog jag lite film med min kamera. Kvalitén på filmen är tyvärr inte den bästa, för filmkameran blev kvar hemma. Vi bor hos vår son som är på semester och det är skönt att slippa åka hela vägen hem.

Julafton närmar sig och snön fortsätter att falla dag efter dag

I övermorgon är det julafton och nu är skinkan klar att smaka av. Det är roligt att få lite musik under arbetet. Janne vid flygeln och Tomas med saxofonen spelar alla fina julsånger de kan hitta.

I kväll blir det snöskottning som vanligt och när vi lyssnade på väderleksrapporten lovade de mera snö till julafton. Vi gillar en vit jul, men nu tycker vi att det räcker.

Man blir inte så glad när man tittar ut genom fönstret och upptäcker att det har snöat igen

Det är inte många dagar som man sluppit skotta sedan snön kom i slutet av november. Det är tur att man har gott om snöskyfflar och spadar. Isen har blivit tjockare och tjockare i viken och den första tunna isskorpan såg vi redan den 3 december. Snart går det nog att ta sig ut på isen för en promenad, men vi väntar nog ett tag till. När det ligger ett tjockt lager snö på isen, så händer det att isen inte blir så stark under.

När det blir så här mycket snö är det ibland lite svårt att veta var man ska lägga snön. Det är lite jobbigt att kasta upp den på snöhögarna. Eftersom vägarna har ett packat snölager, så är man lite rädd för att halka, så nu sätter vi på broddarna på skorna.

 

Sedan november är det Cox & King som hanterar visumansökningarna för oss svenskar som skall resa till Indien.

Vi ska åka till Indien i början av februari och fick reda på att man skulle vara ute i god tid för att söka visum. Vi har förut sökt visum på Indiska ambassaden, men upptäckte på nätet att de hade låtit Cox & King ta över alla ansökningar. De hade en hemsida där man skulle fylla i uppgifterna. Tre sidor skulle fyllas i och det var massor av frågor som vi inte tyckte var relevanta, som t.ex. att vi skulle uppge våra föräldrars namn, födelsestad och land. Detta var bara en av alla dumma frågor. Dessutom var det ganska hopplöst att fylla i, för så fort man skulle klicka fram nästa sida så försvann allt man fyllt i. Eftersom det inte gick att dra ut sidorna och fylla i för hand, så vara man tvungen att försöka om och om igen och det blev flera timmars arbete. Till sist fungerade det och ut kom en pdf-fil.

När man till slut hade samlat alla papper man skulle ha med sig var det dags att åka in till David Bagares Gata i Stockholm. Vi tog en nummerlapp och satte oss att vänta. Lokalen var liten och trång, så det blev ganska snart bara begagnad luft kvar. Vi lyckades hitta en stol att sitta på och där satt vi från 12.25 till 16.00 när vi äntligen fick komma in. Vi skyndade tillbaka till vår bil som stod vid Universitetet utanför stan och parkeringstiden vi betalat för var slut, trots att vi lagt i pengar för 5 timmar. Det var en pärs, men vi klarade oss från parkeringsböter.

Trött och svimfärdig åkte vi hem för att tvätta oss och byta kläder för att åka till min systers födelsedagsfest. Som tur var fick vi skjuts av min älsta syster med man och med lite god mat och dryck i magen piggnade vi till.

Jag kommer nog aldrig mer åka till Indien om det inte blir lättare att ansöka om visum. Vi bestämde oss också för att de fick skicka våra pass med visum, för i den lokalen sitter vi inte och väntar på att få det utlämnat, för det verkade gå nästan lika långsamt som att få lämna sina ansökningspapper.