På fredagen var det dags att se Torsåkers revy i Bygdegården

Klockan sex på eftermiddagen var det dags att slå sig ner framför scenen i Bygdegården för en måltid som smakade utmärkt.

Revyn var mycket bra, även om det fanns enstaka nummer som inte drog ner lika stora applåder och skratt som de flesta andra. Dessa små klipp visar inte det allra bästa, för ofta blev det roligare just när jag stängt av inspelningen. Egentligen ska man se den en gång till för att få med det bästa. Jag har spelat in klippen med min vanliga lilla kamera, så ljudet låter inte särskilt bra, men kanske kan man höra lite i alla fall.

Denna revy kan jag verkligen rekommendera.

Vi åkte upp till Hofors kommun för att se en lokalrevy

På väg till våra goda vänner i Hofors stannade vi till i Torsåker, som också hör till Hofors kommun. Området vi stannade vid heter Råbacka och där bodde vi i 15 år. Huset byggde vi själva och det har vitt fasadtegel. Jannes pappa gjorde alla plåtarbeten, så hängrännor och stuprör var av koppar. Vi trivdes mycket bra där.

När vi sedan kom upp till Bönhusberget i Hofors stod jag på våra vänners balkong och tog en bild mot Västerhöjden, där vi bodde ett år innan vi byggde vårt hus. Just det hus vi bodde i är rivet, för Hofors kommun fick för mycket bostäder när många flyttade på 80-talet. Det finns inte ens hälften av husen kvar där.

Det är snart 30 år sedan vi flyttade ner till Stockholm igen och det har vi inte ångrat.

Underliga saker händer i naturen när man minst anar det

Forsythia är ju en blommande buske som blir helt översållad av gula blommor tidig vår. Busken blommar då på bar kvist. Av någon anledning tror min forsythia att det blev vår när det var mycket soligt ett antal dagar, ja över en vecka med sol faktiskt. Jag blev mycket snopen då jag såg ett par gula blommor bland bladen på busken i mitten av oktober, men kanske inte så konstigt ändå för knopparna bildas redan på hösten.

Idag var det dags för pojkarna att ta upp sin Flipper för något mer åka blir det inte i år

Det gick riktigt smidigt och snabbt att få upp båten och ställa den på plats, men sedan skulle den ju spolas ren från snäckor och havstulpaner och det tog tid. Allt satt hårt fast och det skrubbades vilt. Sen skulle ju motorn befrias från en del vatten och för säkerhets skull var det bäst att ta ur oljan också. Nästa år ska det ändå vara ny olja. Nu står den bra och har fått ett gammalt kapell på för att skyddas från vintersnö och elände. Nu blir det att vänta till våren innan det blir åka av igen.

 

 

Räven raskar, men inte över isen

Häromdagen blev jag mycket förvånad när jag tittade mot min grabbs altan. Där stod nämligen en riktigt fin räv. Tyvärr var inte kameran till hands just då, så det blev ingen bild, men i går kom den försiktigt traskande på vägen och då passade jag på. Vi hoppas att få se den igen. Här kommer ett litet bildspel jag gjorde.

 

 

 

 

Nu var det dags för en svamputflykt igen och den här gången blev det även svart trumpetsvamp

Jag tror minsann att den här hösten bjuder på mer svamp än någonsin här i skogarna. Man kan gå ut och plocka en gång i veckan på samma ställe och man hittar lika mycket varje gång. Den här gången hittade vi också den svarta trumpetsvampen som är så god. Den rensades först och det blev en god sås till middagen. Efter middagen rensades resten och nu har jag brett ut den för torkning. Det är lättare att förvara svampen om man torkar den. Det får rum mycket torkad svamp i en liten burk.

 

Det är inte alltid så lätt att släktforska även om man vet när personen är född

Ofta är det så, att om man vet när en person är född och var han föddes, så är det rätt så lätt att hitta personen ifråga. Man får då också reda på vad föräldrarna heter i de allra flesta fall. Man kan sedan hitta familjen i husförhören och man tycker efter ett tag att man nästan känner familjen. Det finns ju flera ställen att leta i t.ex. in- och utflyttningslängderna. Något som verkligen kan sätta stopp för att hitta är, när kyrkböcker brunnit och årtalen man söker inte finns. Svåra handstilar är ibland också besvärligt.

Jag har letat efter en släkting på min mammas sida, Gustaf Hammarberg Tropp, som föddes den 26 aug.1807. Jag har funnit honom i flera husförhör, eftersom han var trumslagare och även blåsare i både Göta livgarde och Upplands regemente. Jag kan alltså en hel del om hans familj med fru och barn, men jag kommer inte mer bakåt i tiden eftersom man bara har uppgivit att han var född i Uppland. Vid det här laget har jag i stort sett läst igenom alla födelseböckerna för alla församlingar som på den tiden hörde till Uppland. Jag har också varit på krigsarkivet för att leta igenom en massa brev. Tropp var det namn han fick som fjortonåring när han började som trumslagare i Göta livgarde och sedan dess har släkten hetat Tropp. Hans föräldrar borde ju heta Hammarberg, men om han nu inte kom från Uppland kan han ju komma var som helst ifrån.

Kyrkböckerna skiljer sig mycket, när det gäller skriften. Detta är födelseboken från Rasbo år 1807.

Detta är födelseboken samma år för Nacka.

Jag har alltid trott att fästingar inte gillar mig, men jag fick min första och min andra fästing härom dagen

Jag har aldrig vaccinerat mig för jag trodde att jag inte skulle få någon fästing på mig. För några dagar sedan fick jag en på benet och när jag sa det till min man, började han klia på sig och det visade sig att även han fått en fästing på benet. Dagen efter hade jag en till nere vid foten och jag hade inte ens varit ute. Då tänkte jag att den kanske fanns i mina långbyxor jag hade dagen innan, så byxorna åkte genast i tvättmaskinen.

Visst kan man tycka att det är konstigt, för jag har vistats på Barnens ö många år när jag var barn, men jag tror att alla utom jag fick fästingar. Tänk att det dröjde tills jag blev pensionär innan de otäcka krypen hittade mig. Hoppas nu att jag inte får Borelia eller TBE, men jag tog dem mycket tidigt, de hade inte sugit något blod alls såg det ut som. Bilden har jag lånat från nätet, mina fästingar var mycket mindre. Nästa år ska jag vaccinera mig.

Det är mycket att göra i trädgården inför höst och vinter och den här helgen blev det en hel del gjort

Det varnades för frost natten till idag och vi såg små isbitar på morgonen. Som tur var hade jag lyft in de allra flesta blommorna till altanen. Jag är mest rädd om mina pelargoner. Det var ju också dags att fylla friggeboden med alla trädgårdsmöbler. Guldfiskarna i vår lilla damm fiskades upp och ligger nu i hinkar och ska strax ner i ett stort akvarium, för att överleva vintern. Samtidigt måste man ju göra dammen lite ren inför vintern. Till sist gjorde vi i ordning en hög som skulle slängas, eftersom det är grovsopshämtning i morgon.

Årets marknad i Rimbo var nog den längsta jag varit med om

Det tog oss drygt två timmar att komma igenom marknaden och då hoppade vi över en bit, för det fick räcka med tittande. Ska jag vara ärlig så tittade vi inte bara utan handlade också en hel del. Vi visste nästan vad vi skulle handla, det var saker som mest finns just på marknader och finns de någon annanstans, så är det ändå billigare på marknaden.

Vi kom tidigt och det var ganska mulet väder och ju längre tiden gick desto mer såg det ut som om regnet skulle komma. När vi hade kommit till bilen och skulle åka hem, så började det hällregna.