Vi hämtade sedan Julia från skolan och åt tillsammans och äter man bra kan man få en riktigt stor glass till efterrätt. När det regnade såg vi lite film. Den här gången var det mary poppins, den gillar de.
Vi hämtade sedan Julia från skolan och åt tillsammans och äter man bra kan man få en riktigt stor glass till efterrätt. När det regnade såg vi lite film. Den här gången var det mary poppins, den gillar de.
Denna lilla film visar inte mycket, men det var en trevlig stund.
Ett tag bakade jag bullar ganska ofta, men nu var det ett bra tag sedan jag gjorde det sist. Jag hade nästan glömt bort hur gott det är med varma bullar, men fick igår av goda vänner, när vi var hos dem och hälsade på. Deras smakade vanilj, jättegoda, men idag bakade jag mina vanliga kanelbullar. Kardemumma såg jag även till att ha i för det är också gott.
Precis lagom till 1 Maj gjorde Janne klar vår lilla trädgårdsdamm med fontän och belysning. Nu är allt klart och inkopplat. Tomas släppte i fiskarna som han har haft i ett stort akvarium under vintern.
Eftersom björkarna hade fått musöron, var det dags för mig att beskära alla rosor i trädgården. Ja, nu är det bara att invänta sommaren och se hur alla växter blir större och större.
När jag var barn var det fest på Valborg och det berodde på att pappa fyllde år den dagen. Inte blev det sämre för att Kungen fyllde år då också, ja inte den som var kung då, utan kronprinsen. När han blev kung blev man också varse att pappa och kungen fyllde alltid jämnt samtidigt. När pappa fyllde 70 så fyllde kungen 40. Våra barn trodde förstås också att det flaggades för morfar.
Som tonåring fanns det även annat som drog. Man skulle naturligtvis till Skansen och dansa till Leif Kronlunds orkester, det var jätteviktigt. Hur kallt det än var så skulle sommarkappan på och man frös ohyggligt. Gröna Lund låg ju förstås som nu alldeles intill Skansen, så dit skulle man förstås också, för det var första dagen på säsongen som det var öppet där. Det gick knappt att komma fram för allt folk, så den mesta tiden gick till att köa.
Ja, det var då det. Idag är det lite lugnare. Man äter något gott för att fira dagen lite och sen ser man på en Valborgsmässoeld.
I dag åt vi tillsammans med en halv familj. Tomas och Julia åt med oss, medan Tove och Linnea blev kvar på Cypern, där de tillbringade förra veckan med hela familjen. Varför blev det så? Jo, Linnea fick vattkoppor och fick inte flyga hem och naturligtvis måste mamma vara kvar där också. Eventuellt klarar de sig med ytterligare en vecka, men det kan bli lite mer beroende på förloppet av sjukdomen. Sen ska det också finnas platser på planet när de väl får åka hem.
Vi grillade lite gott kött med tillbehör och sen kommer vi att gå till elden.
En mycket varm och skön påskhelg den 17 april 1965 gifte vi oss. Jag hade en dryg månad kvar tills jag fick min lärarexamen och vi kände oss redo för att flytta ihop. Min lön skulle räcka för oss bägge två och ett år senare skulle vi ha två inkomster.
Vi hyrde festvåningen på restaurang Kvarnen på Götgatan. Det fick inte bli dyrt, men Janne hade en egen orkester och eftersom han inte ville spela piano själv, så gällde det att få en vikarie. På seminariets övningsskola fanns det en elev som kunde hoppa in i orkestern. Det var Anders Berglund, ja just den Anders som de allra flesta av oss känner till. Det blev en underbar fest att minnas.
Vi hoppas att få fira lite mer när det blir guldbröllop.
Flickornas pappa tog bilderna.
Min mobil ringde sex på morgonen och sömndrucken steg jag upp för att höra vem som ringer så okristligt tidigt. Det var larmcentralen och jag upptäckte då att vintern var kommen igen och det var strömavbrott. Det blåste ganska kraftigt och min tanke var att kanske ett träd fallit ner över elledningarna. Hur som helst var det säkert beroende av snön som kommit.
Vi lastade bilen med sommardäck i går, men vinterdäcken blir kvar på bilen nu.
När jag skriver detta är klockan halv elva och strömmen har kommit och gått flera gånger. Temperaturen i huset har rasat till 17 grader. Det är nu tredje gången jag försöker få ut bloggen. Kanske går det denna gång.
När vi hämtade vårt barnbarn hos dagmamman skulle hon absolut inte åka hem, hon skulle gå. Farfar gick med henne och på vägen upptäckte hon diverse burkar och flaskor och annat skräp i dikena. Väl hemma hade hon bestämt sig för att göra rent i dikena, så vi fick ordna en soppåse som hon kunde samla ihop skräp och tomburkar i. Sen ville hon ha lite fint hemma också, så hon plockade forsythiakvistar och kom in och såg till att få lite påskvippor att sätta i toppen på kvistarna.
Det är roligt att uppleva hur idéerna flödar.