Idag har vi rest runt i Urubamba, Inkas heliga dal, del 2

Vi besökte ett hem i Ollantaytambo. Där fanns diverse djur, höns, katter, hundar och även marsvin. Marsvinen sprang runt benen på oss, så vi fick vara försiktiga så vi inte trampade på dem. I Peru äter man marsvin. En säng fanns i rummet som i övrigt var fullt med souvenirer som de gärna ville att vi skulle köpa.

Bild 1- 3

 

Vi hade nu varit igång sedan tidigt på morgonen och fick en härlig lunchbuffé på ett trevligt men blåsigt ställe.

Efter lunchen besökte vi Perus mest berömda marknad Pisac. Där fanns mängder av stånd av olika slag, men vi hade otur att resans första störtregn kom just när vi anlände, så det blev en snabb marsch förbi några av stånden och vi handlade bara ett par småsaker.

Vi gjorde också ett stopp vid ett hantverkskooperativ. Det låg alldeles bredvid ett vägarbete, där man skulle återställa vägen efter alla regn som var i februari-mars. De hade många djur och särskilt förtjusta var vi i lamorna.

Bild 4- 8

Idag har vi rest runt i Urubamba, Inkas heliga dal, del 1

Vi började med Chinchero, en liten by där vi fick lära oss hur de växtfärgar garner. De hade också en fin kyrka som vi gick in i och en liten marknad. Utsikten var fantastisk. Tittar man noga (bild 4) ser man glaciärer uppe på bergen.

Bild 1- 4

                  

Färden fortsatte till Ollantaytambo, som var ett stort religiöst centrum på Inkatiden. Där fanns avsatser murade med trappor upp till den plats där ett fort och ett tempel hade funnits. Det var mycket ansträngande att gå ända upp, men vi klarade det. Det var fantastiskt stora stenar som stod på högkant högst upp och vi fick höra en teori om hur de hade fraktat dit alla stenar. Inkafolket har verkligen visat sig vara mycket duktiga konstruktörer och byggare.

Bild  5- 9

Vi besökte Sacsayhuaman, Tambomachay, Qengo, Solens tempel och Katedralen vid Plaza de Armas

Sacsayhuaman var en ceremoniell plats vid Inkatiden. Det är en stor befästning med stenar uppbyggda i olika plan. Tyvärr är den ganska förstörd för där plockades det stenar när man skulle bygga en grund till ett hus eller dylikt. Den största stenen väger ca 125 ton.

Bild 1

 

Vi fortsatte till vattentemplet Tambomachay.  Templet ligger vid en led som går mellan Cuzco och Machu Picchu. Det skulle ta ungefär 12 dagar att gå från templet till Machu Picchu.

Bild 2

 

 

Qengo blev nästa stopp. Det var Moder Jords tempel. Det låg vackert vid bergskanten. I detta naturliga berg som var urholkat hade gjorts ett litet bord för ceremonier.

Bild 3

 

Här ser man lite av utsikten från bergen.

Bild 4

 

 

Solens tempel var en fin byggnad som en gång hade täckts med guld på murarna. Där hade också funnits gulddjur, men spanjorerna tog hand om allt guld och smälte ner det. Numera finns solens tempel inne i en stor och ståtlig kyrka. Hur duktiga de var att bygga på Inkatiden syns på bilden då tre fönster ligger exakt i linje med varandra i tre olika rum.

Bild 5

 

Vid Plaza de Armas ligger katedralen. Den är fantastiskt fin inne med mycket guld och silver. Tyvärr fick man inte fota inomhus, men detta är bilden på katedralen.

Bild 6

Dagens resa gick från Lima till Cusco

Morgonfrukosten intogs på 21:a våningen på Hotel Americas som hotellet heter. Sen var det dags att flyga igen. Flygturen var bara en timme lång och gick över Anderna. Cusco är Inkarikets gamla huvudstad och den ligger på 3500 m höjd. Vi har varit lite oroliga för den höga höjden, men än så länge har vi klarat den, vi har bara känt lite hjärtklappning och det är tydligen som det brukar vara. Man ska ta det lugnt, dricka mycket och äta lite i början, så att kroppen inte får jobba för hårt.

Middagen åt vi på en liten trevlig restaurang och vi hade underhållning av en grupp peruaner som spelade för oss.

Vi ska nu bo på hotell, Novotel 4*, hela tre dagar. Hittills har vi ju bytt varje dag. Spanjorerna erövrade Cusco 1533 och de rev mycket av det gamla för att bygga nytt, men kom underfund med att grunderna var så välgjorda att de sparade dem.  När man ser grunderna så förstår man, för de är fortfarande kvar och är mycket stadiga. Stenarna passar perfekt mot varandra, det är inte ens murbruk emellan.

När vi hade sett Nazcalinjerna fortsatte vi tillbaka till Lima

Vi gjorde några stopp på vägen tillbaka till Lima förstås, för det var ganska långt. Den första bensträckaren togs vid en klippa som liknade ett indianhuvud.

Färden fortsatte sedan till Oasis de La Huacachina, en oas som låg mellan mäktiga sanddyner. Folk åkte i jeepar uppför och längs sanddynerna. Det var också populärt att åka snowboard, eller ska man kalla det sandboard, från toppen av dynerna. Vi åt en härlig lunch medan vi samtidigt kunde titta upp mot dem som åkte eller föll utför.

Det bästa på lunchen var förrätten som var fantastiskt god.

Sen eftermiddag kom vi till vårt flotta femstjärniga hotell i Lima. Från vårt hörnrum kunde vi se den ganska täta trafiken i korsningen under.

 

Vi var i Nazca för att se Nascalinjerna från luften

Efter att ha sovit gott på Hotel Nazca Lines steg vi upp mycket tidigt för att gå ombord på ett Cessnaplan och se alla linjer och figurer som sägs ha gjorts av Paracas- och Nazcakulturerna mellan 900 f. Kr. och 600 e. Kr. Varför de gjordes vet man inte, men det finns minst 16 teorier om detta. Själv tror jag att de gjordes av utomjordingar eftersom de bara syns från luften. De ville se var de skulle landa. Jag tror inte att de hade luftballonger på den tiden de gjordes. De kan också ha gjorts för att märka ut de vattenkanaler som fanns under jorden och som finns kvar än idag. De gjordes för att ta hand om vattnet som rann ner från bergen när det var regnperiod. En annan teori var att det skulle vara en slags astronomisk kalender ur vilken man skulle kunna utläsa när det var dags att så och skörda. Maria Reich, en tysk matematiker ägnade hela sitt liv med att räkna ut hur himlavalvet såg ut på den tiden figurerna och linjerna gjordes. De är 30 cm djupa och att de kan finnas kvar beror på att det regnar så sällan och vinden blåser bort sand som kommer ner i ränderna.
Det var mycket vackert att se bergen från luften och alla figurerna i landskapet, men inte lika lätt att ta en bild på varje figur. Några har jag ändå fångat. Den första var astronauten och den andra var en kolibri. Den tredje jag lyckades fånga var en kondor. Den sista heter manos hands och jag vet inte om den har något svenskt namn. Apan och spindeln, som väl är de mest kända lyckades jag inte få med på bild. Intressant var det ändå.

Idag var det dags att komma ut med båt för att titta på fåglar

På morgonen startade vi tidigt och åkte med buss ut för att ta en båttur till Ballestasöarna. På väg ut såg vi en bild av en kandelaber eller möjligen en kaktus. Den ska ha varit där i 1000 år. Anledningen till att den har bevarats är att området i stort sett aldrig får något regn. Den fungerar numer som ett sjömärke.
Väl ute vid Ballestasöarna såg vi pelikaner, pingviner, sjölejon och ytterligare många fågelarter.
Vi tog in på ett nytt hotell i Nasca på kvällen och tog ett skönt bad i poolen. Här är det just nu sommartemperaturer.

Nu utforskades staden Lima och hela vägen till Paracas

I vår bekväma buss låstes våra resväskor in och vi fick se litet av staden Lima.

 Vår guide tyckte inte att Lima var någon vacker stad och det kan jag hålla med om, men det fanns en del vackert där ändå exempelvis de gamla färgglada husen från kolonialtiden. Vi stannade också vid ett vackert torg
där många kändisar har varit och vår lokala guid hade mycket att berätta om där.

Efter detta såg vi en pyramid,Huaca Huallamarca,inne i staden och den var
mycket fint bevarad. Den är från omkring 200 f. Kr. - 700 e. Kr.
Färden gick sedan vidare till en park som öppnades 1993 på Valentindagen den 14 februari. Den heter "Parque del Amor". Skulpturen med det förälskade paret är gjord av Victor Delfin. Varje år på Valentindagen får brudpar vigas där för 10 dollar. Många brudpar har fått sina namn skrivna i de vackra dekorationerna runt parken. Utsikten mot Stilla havet är mycket vacker uppifrån parken.

Vi fortsatte sedan till ett ställe i öknen där man börjat utgrävningar av ett stort antal pyramider från Inkatiden. Det låg högt och var ett mycket stort område. Pyramiderna var uppbyggda med stenar av lera blandat med halm
och de var inte brända. Att de har klarat sig så länge beror på att det mycket sällan regnar i området.

 

Vi åt en mycket god lunch innan vi sedan åkte vidare till Hilton Paracas,
vårt hotell i Paracas. Alla var mycket trötta efter denna dag, eftersom vi
inte hade sovit särskilt mycket på planet. De fina hotellrummen var mycket
efterlängtande och troligen sover vi alla ovaggade i natt.

Cirkus på Djurgården har verkligen visat cirkus

Jag hittade en gammal cirkusaffisch som kanske är från 30-, 40-, eller 50-talet, jag vet inte säkert. Affischerna fick mig att minnas den första gången jag var på cirkus och jag var väl i sexårsåldern tror jag. Cirkus Schumann är ju en dansk cirkus, men den gästspelade på Cirkus Djurgården. Min pappas moster, Lisa, åkte Djurgårdsfärjan dit med mig och hon hade berättat att det fanns djur som gjorde konster och akrobater som flög i luften. Jag var mycket förväntansfull. När vi kom fram i kön, som var ganska lång fick vi höra att det bara fanns en biljett kvar. Vi skulle vara tvungna att återvända hem och jag grät. Då kom en lång man, lyfte på hatten och sa att han hade en biljett för mycket som vi kunde köpa. Jag undrar än idag om han verkligen hade en biljett över eller om han avstod från att se föreställningen, för att han såg hur ledsen jag var. Han försvann nämligen ut genom dörren.

Det jag minns allra bäst av cirkusföreställningen var en dam som hissades upp i taket och hon höll sig fast i en lina med bara tänderna och linan snurrade fort, runt, runt. Jag var så rädd att hon skulle falla ner.

Här hittade jag ytterligare en affisch. Den är från 1943.

Nu är det bara musikaler på Cirkus. Ombyggnaden av scenen var klar 1998 för att det passa dessa produktioner. Innan dess var det Sveriges Television som använde Cirkus till TV-produktioner. Jag såg Evert Taube framträda i en av dem, jag tror det var Stora famnen. SVT hade lokalerna fram till 1980.

Byggnaden invigdes 25 maj 1892.