Nu är vi inne på den tredje barnvaktsdagen med barnbarnen

Det har varit mycket lättare än vi hade trott att ha barnbarnen flera dagar i sträck utan att pappa och mamma kom hem på nätterna.

I morse var flickorna lite sugna på att vara inne och springa runt i nattkläderna flera timmar medan de lekte. De gjorde kojor och låtsades att de var grannar. Sedan gällde det för dem att städa och samla in alla mjuka djur de hade överallt.

På eftermiddagen var det dags för dansundervisning. Det är mycket populärt och väldigt roligt. Ja, nu återstår bara en natt och en dag.

I kväll hade vi fredagsmys både eftermiddag och kväll

Ska det vara fredagsmys när farmor och farfar är barnvakt så ska det vara ordentligt. Till middag år vi tacogratäng med nachos och glasspinne till efterrätt. Flickorna åt verkligen ordentligt och mycket. Sen blev det film, Mary Poppins, med popcorn och ostbågar. Tacochipsen kom fram också, för de var så goda tyckte Linnea.

Mätta och nöjda somnade de små.

Första barnvaktsdagen med barnbarnen gick lysande

När mor och far har lite semester några dagar är det farmor och farfar som träder in. Det var en riktig frostnatt och vädret såg från början inte så inbjudande ut, men det klarnade upp efter några timmar och det var skönt.

När man ska ta hand om barnen både dag och natt är det ju viktigt att den första dagen går bra och det gick verkligen bra. Inget krångel när vi skulle till dagis, allt flöt på. Efter hämtningen blev det en liten tur till Max för att äta maxburgare, för lite måste man ju flirta med flickorna. Där fanns en hoppborg som var jätterolig och en liten rutschbana att springa runt i. Sedan bar det av hemåt för att barnen skulle rensa sina kantareller som de hade plockat i skogen. Flickorna åt upp alla de smörstekta kantarellerna, de tyckte det var riktigt gott.

En liten stund före barnprogrammet spelade de spel på datorn. Spelet hade de fått på Max. När det var dags att varva ner framför TV-programmet var båda flickorna trötta, men mest trött var Linnea, som somnade i soffan.

I morgon blir det nya upplevelser.

Vädret var lämpligt för en trädgårdsdag - inget regn och ingen blåst

Så här på höstkanten finns det alltid något att göra. Blomstjälkar ska klippas av, äppelträd ska klippas, gräset är alltid för långt, gödsel ska spridas i rabatterna och frön ska samlas in. Idag började vi med äppelträdet. Det har blivit alltför tätt mellan grenarna och många grenar måste gallras ut. Flera kärror med grenar rullades bort för att sedan hackas sönder i flisen.

Nu har vi sluppit regn i minst en vecka och då var det lämpligt att klippa gräset igen. Det växer snabbt på hösten. Stenarna runt rabatterna måste göras rena från gräs, för vi vill inte att gräset vandrar in ibland blommorna när de kommer i vår. Vi ska snygga till rabatten med en del nya blommor, så vi har rensat ut en massa blommor som vi inte vill ha kvar.

Till sist samlade jag in en del fröer för att använda till nästa sommar. Detta är bara början, för mera frön finns att hämta in.

Från och med i morgon och fyra dagar framåt ska vi vara barnvakt både dag och natt, då får flickorna vara med och städa i trädgården.

En shopping- och biodag med syrran i Stockholm

Eftersom syrran hade en ledig vardag hade vi bestämt att vi skulle gå på bio och shoppa lite i stan. Vi bestämde att vi skulle träffas vid T-centralen, uppgången vid Åhléns. Båda kom vi lite tidigare än vad vi hade bestämt och gick på olika ställen i butikerna och tittade. Näst efter ”Svampen”  vid Stureplan är nog det vi valde den vanligaste mötesplatsen.

 

Vi gick direkt till en leksaksaffär på Kungsgatan. Syrran skulle köpa dockskåpsmöbler. Den här affären skiljer sig en hel del från andra leksaksaffärer, för där finns ganska ovanliga leksaker.

 

Sedan var det dags för bio. Vi såg ”I rymden finns inga känslor” på Filmstaden Sergel. Filmen var verkligen jättebra. Den är mycket sevärd. På vägen upp till biosalongen passade jag på att ta en bild genom fönstret, det var ju så mycket vackra färger med alla frukt- och grönsaksstånd på Hötorget. Till höger skymtar det blå konserthuset med Orfeusgruppen av Carl Milles.

 

Vi gick sedan Drottninggatan fram till Gamla stan. Där fanns det många affärer att shoppa i, men det blev ganska blygsamma inköp.

 

 

Vi hamnade till slut vid tunnelbanan i Gamla stan där duvorna traskade runt som om de också skulle ut på en åktur.

Väl hemkommen för att hämta barnbarnen från dagis kände jag att dagen hade varit riktigt trevlig.

Nu har blommorna fått komma in på verandan för jag är rädd för att frosten tar dem.

Idag kändes det som om de kalla ishavsvindarna har kommit. Jag fick skynda mig att ta in mina pelargoner, fuchsior, potatisblomman och änglatrumpeten. De får stå på verandan någon månad ytterligare, sedan ska de in i ett litet överlevnadshus med bubbelplast och frostvakt. Bilr det riktigt kallt blir det frost även inne på altanen. En mild vinter trodde jag att jag skulle klara blommorna på altanen, men i mars slog kylan till och de dog. Det vill jag inte vara med om igen.

Jag har faktiskt någon krukväxt kvar ute fortfarande, men ibland får man chansa och hoppas att de överlever.

Nästan dagligen ser vi ovanligt många kråkor i vårt område

Det var nästan som att befinna sig i en Hitchcockfilm idag, när det landade en stor mängd kråkor utanför vår häck. Jag hann tyvärr inte med att ta en bild på dem där, för de flög upp i luften så fort jag närmade mig. Jag sprang till andra sidan huset och fick med en liten del av dem när de flög iväg över vattnet. Är det ett kråkår i år eller är det bara så att alla kråkor har bestämt sig för att vara här hos oss?

 

Sen vill jag tala om att jag har fått en länk från Lars Epsteins blogg i DN (www.dn.se/blogg/epstein) och det känns hedrande. Kolla gärna hans bloggar de är jättebra.

 

Trattkantarellerna har kommit och vi hittade dem!

Jag älskar att gå i skogen, men jag har så dåligt lokalsinne, så jag törs inte gå ut i skogen ensam. Idag ville jag plocka svamp och det brukar inte Janne tycka om att göra, men eftersom vi brukar ta en lång promenad, så föreslog jag att vi istället skulle gå ut och se om vi kunde hitta några kantareller. Vi gick inte så långt hemifrån, men eftersom vi aldrig brukar hitta någon svamp när vi någon gång letar, så tog jag ingen svampkorg med mig. Jag stoppade istället en plastpåse i fickan.

När vi hade gått runt ett tag hittade jag den första trattkantarellen, vilket tjut! Det var faktiskt en hel klunga med små trattisar. Efter ett tag hittade Janne ännu flera och då blev det roligt. Sen var det lite tomt ett tag, men till slut fann vi det verkliga stället med jättemånga svampar. Vi slutade leta efter mer och bestämde oss för att noga se efter var vi egentligen befann oss, för då kan vi ju återkomma senare. Jag vet inte hur lång tid det tar för de små svamparna att bli stora, men vi kan ju försöka se hur de har växt om en eller två veckor, om inte någon annan tagit dem förstås.

Det blev en god omelett med trattkantareller och det räcker också till att göra en god kantarellpaj.