Barbros bildblogg

Att det var en varm vår syns kanske här. Vi satte potatisen och det var en chansning. Vi täckte över landet i c:a tre veckor sen tog vi bort täckningen. Nu är det dags att kupa potatisen.

Den här kom nog inte så mycket tidigare än vanligt. Den heter Gulltörel och den har vi haft i den här rabatten i många år.       

 Löjtnanshjärtat kommer också vid den här tiden. Något som är lite ovanligt är att rabatterna inte är särskilt rensade. Eftersom vi brukar hjälpa till med rensningen blev det för jobbigt med allt som skulle göras. Vi beslutade att det fick bli som det var.       

Janne har rensat och gjort fint i poolen, men sen måste det underhållas. Sen kommer de små rosa minirosorna här.              

Vårt päronträd är inte gammalt och så här mycket blommor har det aldrig fått. Bakom päronträdet är ett viltkörsbärsträd. Det var inte meningen att vi skulle ha ett sådant där, så det ska vi nog såga ner, men det är fint när det blommar.

Häcken är vi nöjda med för den är så tät nu.

Vi fick en bra hytt med ett stort fönster. Jag kunde inte låta bli att ta en bild av de fina gamla husen på söder. Jag älskar denna utsikt.

Vi brydde oss inte om att ta en middag eller smörgåsbord, vi älskar räkmackor och så fick det bli.

Vi har faktiskt åkt Vikingbåtarna på kryssning, men den här båten tyckte vi var mycket trevligare. Det var faktiskt mycket bättre underhållning på denna båt. Det var två grabbar och en tjej som sjöng och pianisten, Pancho, var mycket duktig. Vi satt länge vid flygeln och timmen blev sen. Här på bilden spelar Pancho el-piano och en av sångarna fattas . Jag tog en god drink och Janne tog en öl.

Det blåste en del, så dessa bilder är också tagna genom fönstret. Det är så vackert.

Den här dagen åt vi smörgåsbord och även detta var mycket godare än på Viking. Nu tar det nog ett tag innan vi åker igen, men då blir det alldeles säkert Birka vi åker.

Rabarbern är en trevlig grönsak för den kommer riktigt tidigt. Själv har jag inte gjort någon rabarberpaj ännu, men Tove gjorde en redan den 3:e eller den 4:e maj.

Den 27 april fotade jag rabarbern. Det är första bilden. Sedan den 5:e och till sist den 9:e maj.

Jag och Janne satte ner potatisen i mitten av April. Det var en chansning, men vi täckte landet och nu ser man att potatisen redan har blad.

Kryddorna har kommit snällt också. Persiljan har inte vuxit upp där, den är från Coop.

Snart blommar också fruktträden. Nu är det verkligen sommar.

Så snart Valborg kommer så tänker jag på pappa som fyllde år just på Valborgsmässoafton. Pappa och jag gick mycket ofta på en söndagspromenad och jag har ett starkt minne av det. För det mesta var det samma runda.

Idag skulle alla i området mötas vid "gamla affär´n" och gå med fackeltåg till "Stora badet". Det blev inte av eftersom elden kunde sprida sig i blåsten. Det var förresten bra, för man hade bara stått och varit rädd för att någon flamma hade satt eld i något träd.

Jag minns hur kallt det var när man var ung och man skulle till Djurgården och dansa. Man hade satt på sig sina finaste kläder och naturligtvis den tunna kappan och man hade nästan frusit ihjäl. Ändå hade vädret varit så varmt just innan Valborg.

  Jag hade tagit upp den sista burken med kräftor och det var de allra minsta som vi hade sparat till sist förstås. Det gjorde ingenting för de var så goda. Vi hade fiskat dem själva och snart är det sommar med mera kräftor i sjön. En snaps och lite vitt vin passade bra. Vi såg på TV medan vi sörplade kräftor och det var ett bra program med många bra sångerskor och sångare.   

Jag vill ha ordning på min tallrik även när allt är uppätet. Fråga mig inte varför.

 Man ser en del underliga saker i viken framför vår tomt. Viken heter Skåvsjöholmsviken. Vi undrade hur det var med svanen som betedde sig så konstigt. Jag trodde att den hade fastnat i något nät eller annat skräp. Vi tittade länge och sen kom jag på att detta måste ju spelas in. 20 x zoom räckte inte riktigt, för jag såg bara en svan som sprattlade.

När jag sedan spelade upp den lilla filmsnutten såg jag att det var två svanar. Aj,aj, det var en parningslek förstås och när det var slut simmade svanarna åt olika håll, så var det gjort.

När jag senare hittade en parningslek på YouTube var det ju som en dans, en riktigt vacker dans. Varför gjorde den flaxande svanen så, kan det vara en våldtäkt? När man tittar riktigt noga, så verkar det så. Den svan som var underst ville inte alls para sig med den övre svanen.

Här arbetar Tomas och Janne med den lilla boden. Det var förborrade hål och det fanns en bra beskrivning. Tomas läser på beskrivningen för att se vad man ska montera först. Jag gjorde ingenting, men det var kul att titta på.

Nu står verktygsboden bakom friggeboden. Vi får väl måla den, så ser det ut som om den tillhör byggnaden.

Rabarbern växer nu ganska fort, man kan verkligen se hur den skjuter upp. Snart blir det rabarberpaj.

De här har vi inte sett växa, de har vi köpt. Vi ville pryda den fina blomsterbaljan i koppar, som Jannes pappa gjorde när han nästan var 90 år. Förr stod den ute på gräset, men de fina lejontassarna sjönk ner i jorden och gräset. Hade vi tvättat tassarna hade de varit ännu finare, men det ska vi genast göra.

Den här busken, forsythian kommer nästan först av alla och i år kom den tidigare än vanligt. 

Sen är det förstås alla påskliljor. I den här gruppen har det kommit fler och fler och den sitter faktiskt utanför vår tomt. Jag har haft lust att gräva upp den, men den får sitta där. Jag tror att det var 10-15 år sedan som jag slängde ut lite lökar och de har kommit upp alla år.

De första tulpanerna slog ut idag.

Sen har vi förstås julrosorna. De planterade vi för c:a 10 år sedan. Den kan blomma i snö, men det har den inte gjort hos oss, men kanske mer norrut där det finns snö kvar.

Vi såg en spindel som var riktigt stor och äcklig. Den kröp på Tomas handskar i en väldig fart. Jag hittade den på nätet och den heter Tegenaria atrica och var årets spindel år 2012.

Vi har bytt plats för potatisen, för det är inte bra att ha den på samma plats hela tiden. Pallplintarna har bytt plats med potatisen. Eftersom det fortfarande kan bli ganska kallt på natten så har vi täckt över potatisen.

Vi har sått morötter, rädisor, haricots verts och lite annat. Sen får vi se hur det går med salladen. Fryser den, så kan jag så om dem. En pallplint är tom och där tänker jag så gurka.

Jordgubbarna hade slängt ut så många revor så att jag var tvungen att börja om sedan förra året. Då fick vi stora härliga gubbar. Det som blev över fick Anna till sitt land. Jordgubbslådan har jag själv gjort i ordning.

Hon hade lite över av sina kryddor, så vi bytte med varandra. Kryddlådan var också mitt jobb, den var ju inte så stor.

Det händer lite i rabatterna, men det tar vi kanske i morgon.

Vi hade bestämt oss för att fira i närheten och vi valde då Vaxholms hotell som var nära och ligger fint. När vi kom in i vårt rum stod det en flaska med champagne och två glas vid sängen.

Det var barnen som hade fixat detta och det var faktiskt äkta champagne. Vilken present! Här häller Janne upp i våra glas.

Vi satt sedan ett tag och skålade och tittade på alla båtar som skulle ut i skärgården. De flesta skulle troligen vara ute över helgen för de hade stora packningar med sig.

Vi tog också en liten promenad och hittade ett litet trevligt kondis där kaffet var mycket gott och även bullarna.

Sen var det dags för en tre rätters middag och det var fantastiskt gott. Vi hade också tingat på ett bord vid fönstret. Här satt vi 50 år efter vårt bröllop och mindes vår fest på restaurang Kvarnen på söder, som faktiskt ännu finns kvar. Det var också en riktigt härlig tid.

Här sitter vi med flagga på bordet som inte syns här och maten var fantastisk.

Jag har tidigare fått biljetter till generalrepetition på Strindbergs Intima Teater och det var faktiskt en upplevelse. För 8 dagar sedan fick jag förfrågan i ett mail om jag ville ha biljetter till flera generalrepetitioner. Naturligtvis svarade jag "Ja tack" med tanke på den första som var så bra. Dagen efter fick jag svar att jag kunde få två biljetter till "49 och ett halvt" antingen fredag den 3 april eller den 10 april.

Den 3 april blev lite snabbt på, så vi tackade ja till den 10:e. Det här var inga generalrepetitioner utan vanliga föreställningar. Förmodligen fanns det lite platser kvar och de ville ha fullt i salongen.

"49 och ett halvt" var en föreställning i samarbete med Dramaten. Två aktörer Kristina Törnqvist och Reine Brynolfsson var vid havet och det handlade om tankar som rör åldrandets hemligheter. Det var en fantastiskt enaktare. Reine Brynolfsson var mycket bra, men den jag beundrade mest var Kristina Törnqvist. Hon hade många långa monologer och dessa gjorde hon så fint med pauser och minspel mycket bra.